(sl) gemensamhetsrunk där två män växelvis drar sin förhud över varandras blottade kukhuvuden.

(sl) fitta.

(lmo) analsex med skitnödig.

(sym) kvinnobröst. Norsk slang har front, frontparti, frontfangere och frontlykter.

(smn) fitta. ”Jag kom tätt efter o sprutade djupt i hennes oskuldsfulla frotta.” (Vad gör vi i, blogg på Expressen.se)

(franska frotter; gnida, gnugga av latin fricare; gnida, riva) att tillfredsställa sig sexuellt genom att pressa sig eller gnida sig mot en främling i t ex en kö, på ett överfullt tåg eller i en folkmassa. Frottören masturberar sig ofta till orgasm, samtidigt som han (oftast är det en man) under fullständig tystnad gnider sig mot någon i trängseln. Gnidaren vill att offret för hans passion ska känna hans erigerade penis och bli upphetsad av beröringen. Ibland har han skurit upp ena byxfickan för att lättare kunna masturbera och styra penis i önskad riktning. I Stockholms tunnelbana känner polisen år 2002 till ett femtiotal frottörer som dagligen åker runt med tågen och frotterar sig. Polisen kallar dem snuskisar. ”Fem minuter gav bara möjlighet till en kort frottering.” (Nin 1990) Se även tafsare.

(nyo)  ”att gnida sig mot varandra med kläderna på för att bli upphetsade”. (SAO 2013)

(sl) gör den man som trär förhuden över en annan mans kuk och tar en dubbelrunk.

fornsvenska fru, frua; härskarinna, fru, kvinna. Ur fornsaxiska frua, samma ord som Fröja (fornnordisk fruktbarhetsgudinna). Tidigast användes fru enbart om drottningen och jungfru Maria, senare även om gifta adelsdamer. På 1700-talet började även gifta ofrälse ståndspersoner att kallas fru. 1 (euf) barnmorska. OFS har fru; barnmorska. Även Fru Nödvändig och fru Vanlig. Hjelmqvist (1903) har Fru Nödvändig och citerar följande vers hämtad från Hedenstiernas Kaleidoskop (1884): ”När liten och svag och eländig/ Förutan båd’ byxor och väst,/ Man lotsades af ’Fru Nödvändig’/ Till jordlifvets svåra molest.” Uhrström (1911) har ”fru Vanlig (euf) benämning på barnmorska. Även om innehaverska av ett flickställe*.”

Men ordet fru enbart var ofta talande nog, som i följande utdrag ur Strindbergs novell Ett halvt ark papper: ”Här synes något nytt ha inträtt i makarnas lif. Det står med fruntimmershand, och blyerts: Frun. Hvilken fru? Jo, den med den stora kappan och det vänliga deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren.” 2 (euf) bordellmamma* enligt Uhrström (1911). Ordet användes i den undre världen för att beteckna innehavarinnan av ett ”flickställe”.

(sl) lesbisk kvinna. Kanske från fru*.

(sl) ett hårproduktsmärke använt främst av bögar. I Bögjävlar (2007) finns följande förklaring: ”Fructis reklamen har förvandlat bögarnas frisyrer från pedantiskt lagda frisyrer till noggranna piggsvinsimitationer där ingen håruppsättning är komplett utan att håret går i många riktningar samtidigt”.

(sl) från engelskan. Om homosexuell. I engelsk slang är fruit ett av de mest nedsättande orden för bög.

(sl) morgonknull som i servera frukost på sängen; särskilt vanligt förr i bättre familjer då pigan fick servera både det ena och det andra innan herrn blev nöjd och behagade stiga upp ur sängen. ”A: —Har du fått nån frukost? B: —Visst och nu ska det bli gott med lite frukost.” "En gång när jag var hos honom gick jag ner och la mig på köksbordet och ropade: 'Frukosten är serverad!' Det var mysigt." (Kalmér 2022 s 164)

1 ofta använda som symboler och jämförelseobjekt, inte minst då i bröstsammanhang. Några av de mest anlitade frukterna är bananer; långsmala bröst, citroner, hallon, jordgubbar och körsbär; små bröst, meloner; stora bröst samt äpplen; runda bröst. Även  exotiska frukter. ”En vacker flicka passerade just förbi, hon var klädd i en mycket kort och snäv kjol och en tajt tröja som smet åt kring två enorma frukter som jag gärna skulle ha smakat.” (Blå 2007) ”Ja, din växt är såsom ett palmträds,/ och din barm liknar fruktklasar./ Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp,/ jag vill gripa tag i dess kvistar./ Må din barm då vara mig/ såsom vinträdets klasar”. (Höga Visan 7: 7—8) ”Det var sällsynt mogna och fasta frukter som doldes innanför bluslivet.” (Häglund, Kärlek 5/1966) Också fruktträd; bystdrottning.  Dansk slang  har det er frugt i automaten; om havande kvinna och fruktkørja (också i svenskans fruktkorg; barnvagn) samt när kvinnan inte vill ha fler barn heter det att hun setter lås for fruktbutikken. Norsk slang har Allahs frukter, sydfrukter om kvinnobröst.

Hos Nilsson Piraten (1937) finns följande fruktsymbol: ”Men fattigpiskaren anade inte att imbicillan inte själv visste att hennes visitkort satt på fattiggårdens grindstolpe, grovt ristat med kniv av den djupt anonyme fadern till hennes första barn, Elvira. Den kluvna frukten, det tecken i vagabondens alfabet som säger att kärlek gives på stället.” Detta angående en kvinna som varje år föder ett barn, en oäkting, åt socknen.

"Redan i  'Drömmar om rosor och eld'  fanns ett längre avsnitt om nunnornas sexuella fantasier kopplade till kastanjefrukten: dess dolda glatthet som påminner om könets känsliga slemhinnor, både det manliga och det kvinnliga, och med den synliga knottrigheten, här kombinerad med ros- och törntaggar, som en påminnelse om tortyr och våldtäkt." (Magnus Bergh: Kastanjernas betydelse i Eyvind Johnsons liv. Under strecket SvD 27 juni 2018) 2 al-Makhzumi (2001) talar om kvinnans könsorgan som passionsfrukt och varnar, med profetens ord, äldre män för att ”söka passionsfrukten hos kvinnorna när de inte har tänder därför”. ”Hon erbjöd den mest förföriska bild, och jag fick plocka en härlig frukt.” (Casanova 1936/1700-t)

I Erotika (1992) talar man om att ”orden förbjuden frukt alltid har anspelat på sex. Tänk bara på frukten som Eva gav Adam som symbol för sin sexualitet; ormen behöver som bekant ingen tolkning. Författare har i alla tider valt frukter som erotiska metaforer, och naturen har varit poeterna högst behjälplig; bananen är en avbild av en penis, medan kärnhuset på ett äpple påminner om en vulva, bröstvårtor för tankarna till bär av olika slag och persikor liknar stjärthalvor, för att ta några exempel. Den erotiska litteraturen formligen dryper av fruktsafter och vin och honung". 3 frukt; bög. Jämför fruit. 4 frukt; fostret vid havandeskap. ”Hon var tvungen att hålla sig upprätt och inte tappa fattningen för om hon olyckligtvis hade fallit hade hon och hennes frukt krossats för alltid.” (de Sade 2005/1785)

kallas först As, Ås eller Gud. As återfinns i förleden på ortnamn som Askeryd och Äsperöd och namn på uddar som representerar fruktbarhetsgudens fallos. Sjönamn som Askhagen står för fruktbarhetsgudinnans cunnus*. Näs och uddar tränger in i sjöarna som penis i vagina. Så småningom erhåller fruktbarhetsguden mer personliga namn, först Ull och senare Frö och Tor. Under järnåldern överger man tron på en enda fruktbarhetsgud och börjar istället, efter mönster av grekisk och romersk mytologi, dyrka flera gudar vilka representerar olika egenskaper och uppgifter. Uppgift från Envall (1969).

hade i likhet med fruktbarhetsguden* sina symboler. De runda urgröpningar som förekommer på t ex hällristningar och kallas älvkvarnar symboliserar fruktbarhetsgudinnans cunnus*. Samma är fallet med skeppssättningarna och sannolikt också domarringarna med sin fallossten i mitten. Vissa platser i naturen uppfattas också som fruktbarhetsgudinnans cunnus, i första hand mossar, tjärnar, små sjöar och vissa åar men också branta klyftor och liknande formationer. Om detta påminner många ortnamn t ex de på Hun(n) och Hund, som vanligen associeras med hund. Men hunn* motsvarar latin cunnus och hund är en folketymologisk ’förbättring’ av detta. Uppgift från Envall (1969). Se även bo.

(sym) fitta. ”Så svärmade älskare kring vårt hus, och alla ville picka sin näbb i min fruktbod.” (Aretino 2008) Norsk slang har sette lås for fruktbutikken; om kvinna som inte vill ha fler barn. Se även fiskbod.

(dial) enligt OFS havande*. Se även bär.

(sl) bög, homosexuell. Se även kaka.