drakå
(zigenarspr) hälvete. Antecknat sommaren 1909. (Ulrich 1912)
(dial) kuk. Ordet kommenteras av uppgiftslämnaren (man född 1929 från Borås) med ”speciella andra uttryck för penis har jag erfarit vara dralle, dolme och dagg”.
(dial) skit. Lars-Gunnar Andersson (2021) har betydelsen 'exkrement' och menar att en typisk användning är "en hundskit på gatan." Och han ger exemplet: "Jag trampa i en stor äckli dralt." Andersson har hittat ordet belagt i bohusländsk dialekt där det också på vissa håll kan betyda 'liten unge' och ser en möjlig släktskap med norskans 'drit' ; skit och 'drite' skita. Se även under drit,drita.
(eng sl) homosexuell som överdriver och ställer till scener.
(åld) i ortnamn bevaras många annars döda forntida fallosord. Ett sådant är drangr; spetsig uppstående sten med ursprungbetydelsen påk*. Ingår i ortnamnet Drängsered (Hl). Uppgift från Envall 1969.
(so) klumpig, fumlig person.
(sl) 1 förhud, dvs ”något man drar för” (man 20). Se även gardin. 2 blygdläppar ”Axel särade på hennes svullna filéer, drog undan det köttiga draperiet och kände på rosen. Den dröp av varm fukt och han sköt in sig. Snabbt.” (Drougge 1996) Jämför filéer.
(sl) kuk.
(lmo) kuk. Lång mansperson.
(dial) klump kospillning. (OFVG)
(sk) hängröv, s k gällivarehäng. Även skånska för fumlig person som ofta drattar på röven, ändan.
(lat) pederast*. ”Kejsar Nero ingick formliga äktenskap först med en draucus vid namn Pythagaros, där alltså Nero spelade kvinnans roll och även vid förmälningen bar kvinnodräkt...” (Eriksson 1939) Jämför kinäd.
enligt Strömberg (1979) synonym till avföring. Återstod av mäsk vid öltillverkning, används till kreatursfoder. Fornsvenska och isländska draf; avfall, t ex som svinmat samt dravel; strunt, smörja om tal. Dravel går igen i dravelskvinna som, enligt Eriksson (1988), är synonymt med ”löskekona*” och dessa dravelskvinnor ”fanns inhysta hos personer som Ludvig spelman och Johan trappsopare, men också hos herr Gabriel Gustafsson Oxenstierna — en tid stadens ståthållare — och herr Åke Oxenstierna och i den senares hus levde och verkade hororna Malin, Anna och Margareta. Också ett bevis på tidens dubbelmoral!” Swedberg (1720-t) har drafwelsman; pratmakare, skrävlare, skojare.
(ty so) lortgris.
(dial) rinnande saliv*. (OFVG) Jämför dregla.
enligt SO är dregla ”hist.: sedan ca 1520”. Fornsvenska drighel; dregel, segt slem. Nordiskt ord av okänt ursprung. 1 (sl) hångla. Dregla efter; vilja ha. "Om ej stjärnorna står på din sida hjälper det inte att lemmen du har är av oanad storlek, om Virro än med dreglande mun har fått skåda dig naken, om han än frestar dig med täta bevekande budskap." (Juvenalis Nionde satiren s 138) 2 (sl) byta dregel; kyssas. 3 dregelbulle; kyss, puss i skicka på någon en dregelbulle; kyssa. 4 få utlösning. ”Så här tätt omsluten och fastspänd har hans kuk inte vartit på länge och det är nära att den börjar dregla,...” (Hülová 2015)
(da) av dreng; pojke och pige; flicka. Enligt Hertoft (1989) ”maskulin lesbisk kvinde”.
en uppsättning regler för hur man ska vara klädd för att bli insläppt på läderklubbar. ”Det handlar om sadomasochistiska* sexlekar och annan gränsöverskridande sexualitet med utgångspunkt i ett intresse för fetischistiska aktiviteter som att bära läder, gummi, uniformer, western och vad de kallar construction (arbetarkläder). På senare tid har även skinnhuvudstilen tillkommit.” (Ingeborg Svensson hos Gerholm 2002)
(euf) sperma. "Sven: Var glad att du får dressingen färsk från köttkanonen." (Edenborg 2019) Se även kanon.
se drit.