(sl) enligt slangopedia.se rör det sig om en svensk version av wallah (se do). Enligt samma källa är ordet skapat av tre svenskar som tyckte wallah lät löjligt och därför ersatte det med volvo.

(sl) mycket vulgär*.

(lat) plog, penis. Även om kvinnans blygd* enligt Chorier (1967).

se under spy.

(latin vomere; kräkas och grekiska philia; kärlek, dragning till) att tända sexuellt på att både se andra kräkas eller att man kräks själv.

(sym) underland, fitta.

(nyo) enl SAO (2013) ”att runka tillsammans”.

(sl) fitthår. Fr eng wood; skog.

(latin vorax; glupsk och grekiska philia; kärlek, dragning till) att känna sexuell njutning av att äta eller ätas. 

(åld) perfekt particip av varda; bliva. Från Angelstad (Sml) kommer ”hon är vorden (vuren)” som är ett "snällt, lite omskrivande uttryck” för gravid kvinna enligt  man (f 1897). Jämför blekvorden. (Byrman 1989)

(sk) trälås på utedass.

se vitze.

franska voyeur; tittare till voir; se. NEO  har voyeur ”hist.: sedan 1953”. En voyeur är en som njuter sexuellt av att smygtitta på en ovetande person, ofta en främling, som klär av sig, är naken eller har samlag. Utkikspunkter för ”tittandet” är ofta ett fönster, nyckelhålet eller en springa i dörr eller vägg. Preben Hertoft (1989) menar att denna sexuella avvikelse troligen endast finns hos män. Men även om "tittandet” är vanligast bland män, så förekommer det också att kvinnor njuter av att t ex se sin man tillsammans med en annan kvinna. Tittaren håller sig dold. Partnern vet sällan om dennes existens. Vissa voyeurer masturberar i samband med tittandet. Risken för upptäckt ökar upphetsningen. Andra besläktade uttryck är mixoskopi, skoptofili, skoptolagnia och triolism. (se do) På danska kallas en voyeur lurer, kigger eller spanner.

(so) vårdslös person. (OFVG)

(åld so) enl Swedberg (1720-t) odåga.

(so) till kvinna i Dörby, Kläckeberga (Sml).

(dial) manslem. Kanske av vrele; en sorts tåg, rep. Enligt uppgiftslämnaren använt i Närke bl a under 1900-talets första decennier. Journalisten Verner Antonsson berättar i brev (20/11-1997) att ordet var vanligt i Småland i förbindelsen vrelehake, vilken användes till att spänna kättingen kring ett stocklass. ”I ett mål från 1700-talets Bankekind i Östergötland undersöktes sanningshalten i ett påstående från en dräng att pigorna i byn använde ’vrelar’, ett slags löspenisar, för att tillfredsställa varandra.” (Norrhem 2008)

enligt LOB (brev 4/8-1996) ”sära på benen, om kvinna som lägger upp sig redo för samlag”.  Ordet är vanligt förekommande på västkusten. Hos LOB (1992) heter det om spjutkasterskan Tiina Lillak ”van vid spjut och flink att vresa tog hon mot den stora snalen*”.

(sl) vriden åt det fela hållet;  bög, homosexuell*.