(lmo) humoristiskt nedsättande om politisk vänstersympatisör t ex socialist eller kommunist.

(sl) älskarinna*. En kvinna att ha till vänster*. Se även brud.

(so) vänstervriden fantast.

(sl) homosexuell: ”ha gäng (sällskap) till vänster”, vid sidan av de passande, etablerade formerna. Vänster står i flera sammanhang för något avvikande, t ex vänsterprassel;* ha ett förhållande utanför, till vänster om det ordinarie förhållandet eller äktenskapet.

 (sl) sådant som sker vid sidan av äktenskapet. Även  vänsterknulla, vänsternummer, vänsterstopp. Enligt NEO är ”vänsterprassel hist.: sedan 1960-talet”. Jämför till vänster (sl); vid sidan om. ”Skulle jag fortsätta leva med Bosse medan han körde sitt vänsternummer? ” (Drougge 2003) Men detta ”vänstrande” kunde tidigare ske inom äktenskapets ramar, nämligen i samband med de s k morganatiska äktenskapen (latin morganatica; morgongåva), som i äldre germansk rätt var äktenskap mellan högättad och lågättad, varvid den senare inte kunde ärva den förras rang eller förmögenhet utan fick nöja sig med en morgongåva. Dessa äktenskap kallades också äktenskap till vänster då brudgummen vid vigseln räckte bruden vänstra handen istället för som brukligt var den högra. Härav fru eller barn till vänster.  Vänsterstopp; älskarinna.

(sl) otrogen person.

se vänstergöra.

(sl) köra med vänsterstopp; vara otrogen.

(sl) homosexuell. I filmen Millennium 2 (2009) finns följande replikväxling: "— Han var vänstertrafikant, sa en äldre man. —Du menar homosexuell? frågar Lisbet Salander".

(sl) älskarinna.

(sl) vara otrogen. SO har vänstra; vänsterprassla* och ”hist.: sedan 1967”. ”Ge gubbarna P-piller så de slipper vara rädda när de är ute och vänstrar.” (Expressen 15/9-1967)

här elliptiskt för att vänta barn. ”Hon väntar i januari” och ”hon väntar sig”. (Byrman 1989)

(euf) gå i väntans tider; vara gravid. Rietz (1867) har väntande daga(r) (dial) och ”de sista dagarne af hafvande tillståndet” samt exemplet ”Ho går i väntande daga”. Harbe (1956) har ”Mor ä i väntanne å vell ha en linnelapp å en fläskaskiva". Byrman (1989) har  ”hon är/går i väntan” och ”hon är på väntan”. I skånska Skurup heter det, enligt samma källa,  ”hon går i vente” eller ”där e nåd i vente” (där är något i väntan). ”Jag vet ännu inte om jag är glad över att Farona också går i väntans tider.” (Drougge 2003) I Jämtland heter det (i) väntn dagom; om i väntans dagar. (ORB)

(sl) se krage.

(dial) enligt slangopedia.se om fet snorloska på lulemål.

(dial) fet snorloska på lulemål.

(euf) att föda barn åt någon annan. Ordet lanserat av RFSU (2015) som menar att det är ett könsneutralare och mer sakligt korrekt alternativ till surrogatmödraskap.

(dial) lindrig svordom i uttrycket fy väre; usch. Enligt Lundblad/ Josefsson (2021) kommer uttrycket från fy och varde 'bli'.  "I stort motsvarar fy väre det standardspråkliga tvi vale*, där vale också kommer från varde, men där kombinationen rd har blivit l i stället."

 (slang med dialekt ursprung) Nilsson (1937) har följande förklaring: ”Värhodda, lättsinnig kvinna som går värarna till handa, sköka samma som värtaska, (vär) brud.” Han förtydligar ytterligare genom att nämna hodda (dial); tacka, get, även hadda i Västsverige. Under värtaska förklarar han taska med ”särsk om liderliga kvinnor 1600-t”. Det enda han inte förklarar är ordet värarna, men det kan ha att göra med vär (dial); man. Så har t ex Rietz (1867) värbror (Sml); svåger, egentligen mannens bror. Värarna skulle i så fall stå för mannarna, och sådana brukar man tala om i det militära. Passande med tanke på att Nilssons bok handlar om militärslang. Ett annat vittnesmål kommer från Jämtland, där en 40-årig officer i Östersund på 1950-talet använde väre, vären om värnpliktig, den värnpliktige. Min jämtländske sagesman (f 1929) uppfattade det som en modernisering och förkortning av beväring.