FULA ORDBOKEN

spermometer

(lmo) kuk. Se även termometer.

spets

(euf) 1 toalettbesök i  ”gå och titta på spetsar”, ett uttryck som användes i sekelskiftets Stockholm av kvinnor i övre medelklassen. Från tiden då underkläderna fortfarande var spetsprydda. 2 spets; ollon, kukhuvud, udd. 3 kuk. ”Mina lår lydde nu genast kärlekens och naturens bud och skrevade villigt och överlämnade därmed i beredvillig underkastelse den mjuka porten till vällustens ingång; jag ser, jag känner den härliga sammetsspetsen...” (Erotika 1992)  ”Det som fascinerade mig var de vita männens förolämpade miner, när de på krogarna nere i hamnen frampå morgonkulan upptäckte, att den kvinna de hela natten värmt upp för dyra pengar för att till slut få sig lite på spetsen, visade sig vara försedd med samma spets och böjelse.” (Brøgger 1974) 4 bröstvårta. ”Det kittlade i hans fingrar när han grep en av de röda tuttspetsarna — först för att klämma in den i det mjuka hullet och sedan för att dra ut den så långt det gick.” (Tvillingerotik 1969) ”Gunnars läppar fördes till den förbrända källan som var Tariqs bröst och slöt sig kring dess styva spets.” (Blå 2010)

spetsa

(sym) aggressivt knull,  som i spetsa någon på en påle*. ”Att bli påsatt, spetsad och tagen: alla dessa mer eller mindre våldsamma ord som vi har för upplevelsen.” (Kielos 2008) ”Hon bad mig plocka hem en vacker kavaljer och när det var fixat fick jag spetsa henne i skruven* medan jag blev pumpad bakifrån av gästspelaren.” (Drougge 2001) "Stick mig! tjuter hon. Spetsa mig!” (Drougge 1998/2003) ”Ett dussin äkta män spetsade ett dussin brudar medan de skriande måsarna svingade sig på osynliga trapetser i den tomma luften utanför.” (A Carter: Den blodiga kammaren från Erotika 1996)

spetsrövad

(dial) med spetsig bakända. (OFVG)

spett, spjett, grillspett, stekspett, stålspett

(sl) kuk. Fornsvenska spit; spetsig stång. Troligen av medellågtyska spet; lans, spjut. ”Och i sängens gryta berusades jag av köttets alla kryddor, hon ångade av salvia, lök och äppelskivor, hon grep med bägge händerna om mitt glödande stekspett ...” (Sundberg, Kärlek 3/1965) ”Där omfamnade han mig och slingrade samman sina ben med mina, rullade runt med mig och spetsade mig slutligen — med små vällustiga grymtanden — på spettet.” (Morton 1983) ”Han körde två fingrar i arselhålet å följde upp me sitt gruvliga stekspett, styvare än nånsin av heli vrede.” (Teratologen 1998) ”Att köra spettet i ett stycke tonårskött eller att fånga in några flamsiga småbrudar i en avsugningsorgie är inte i sig en större njutning än vad som kan uppnås med mognare objekt.” (Drougge 2006) Anderz Harning, som i en artikel, Hemska ord i stället för förfärliga ord (DN 21/11-1985), bl a diskuterar vilka kukord som används av vem, menar att ”för män födda i Hälsingland finns det förnämliga begreppet ’spett’”.

spetta

(sl) spetta upp en kvinna på kuken; knulla en kvinna hårdhänt. Jämför norsk slang spidde med samma betydelse. ”Hon lutar sig över skrivbordet, hennes nylonröv rör sig fast och viskande en decimeter från min hand. Tag ett steg framåt och spetta till, Sonson.” (Dahlström 1975) ”Spettar fitta. Hoggs gamla skitspett är så gott som halvhårt jämt ändå...” (Delany 2009)

spicken

(sl) (halv)naken.

spierdalaj

(för sl o so) stick!

spik

fsv spiker.  Här symboliskt om kuk. Bildning till en indoeuropeiskt rot med betyderlsen ’vara spetsig', något tunt/spetsigt. Rietz (1867) har spik; ’penis virilis’; manspenis, samt spekke, spink med samma betydelse. ”Därefter placerade han sig på knä mellan mina ben och drog upp sin skjorta och blottade sina håriga lår och styva, framspringande batong, och snart kände jag den ansluta intimt till min, då han drivit in spiken ända till huvudet och inte lämnade någon annan skiljevägg än de mellanliggande håren på båda sidor.” (Cleland 1965/1749) ”Soldaten som hörde att flickan fattat eld där hon satt på spiken, pressade nu på med kuk och pung och gjorde henne så glad, att fittan blev större än en mössa.” (Ryska erotiska folksagor 1993) ”För att spiken skulle sitta stadigare i sitt hål gjorde han ett tecken till sin vän.” (Aretino 2008)

spikmus

(lmo)1 igelkott. 2 om vass och torr fitta.

spikrunkare

(so) snickare.

spilla

fornsvenska spilla. Germanskt ord till en rot med betydelsen klyva, dela. Här symbolisklt om 1 få utlösning, ejakulera, som i spilla sin säd s k spillsäd. 2 spilla över; befrukta någon av misstag, och spilla på sig; bli gravid. Också dialektalt som i ångermanländska ”dom ha spilld”, som uppgiftslämnaren (f 1912) menar är ett ”äldre uttryck, idag (1982) skämtsamt”, och ”han har spillt på”, enligt kvinna (f 1946) och från Södertälje ”om mannen, fult uttryck”. Från Göteryd (Sm) berättas om att ”en kvinnlig seminör var i så kallade lyckliga omständigheter och magen putade snett som på en kalvfärdig ko. Då hon besökte en bonde tittade denne på hennes putande mage och frågade allvarsamt — Har hon spillt på sig?” (man född 1919).  (Byrman 1989). Söderwall (1896) har spilla, spiille; kränka, skända och citatet: "at han matthe hänne jomfrudom spilla." (Ett Forn-Svenskt Legendarium.  Efter gamla handskrifter af  G. Stephens 1857—1858)

spillkråka

(sl) prostituerad. Vitsigt men nedsättande om någon man ”spiller i”. Även om servitris. Se även kråka.

spillning

mest om exkrementer från djur. Fornsvenska, isländska och norska spilla; fördärva, förlora, spilla. Ett gemensamt germanskt ord, t ex engelska  spill med trolig ursprungsbetydelse ’klyva i bitar’. ”Hist.: sedan 1761.” (SO) ”Mot värk i kroppen skulle man gräva ner sig naken i en hög av hästspillning helst på Kristi Himmelfärdsdag.” (Lundqvist 1923) ”På senare tid ha hästar blivit sällsynta, emedan folk inte längre föder upp sådana, utan istället bilar. Likväl måste man hoppas, att hästen inte blir alldeles handikappad av bilen, som luktar sämre än hästen utan att som denna efterlämna den så nyttiga spillningen.” Ur en uppsats om hästen hämtad från Stilblommor och grodor. (Holmkvist 1962) En vanlig form av förklädnad hos landlevande ryggradslösa djur är att efterlikna exkrementer. Färgen och formen hos papiliofjärilens larv liknar t ex fågelspillning på ett blad.

spilta

(sym) fitta. ”Den gången gällde det att få upp kjolen och få ner fingrarna i murvan, fram med fittan då, ner med blixtlåset och in med pålle* i spiltan.” (Sänghästen 1987) ”I samma ögonblick som jag skulle föra hästen in i spiltan, spände hon hanen på revolvern och väste: —Stopp.” (Blå 2005)

spindelben

(sym) könshår som sticker fram under baddräkts- och troskanter.

spindelmannen

(sl) förklaras i slangopedia.se: ”När en man sprutar sin utlösning i sin hand och skvätter den på sin partner i spindelmannen pose.”  Spindelmannen (Spiderman) är en amerikansk seriefigur från 1962. Till Sverige 1964.

spink

(sl) kuk. Äldre namn för spett i t ex fågelnamnen gulspink och hackspink.  Dialekt spink(e); spinkig, mager person.

spinna på

(sl) flörta*. 

spinnrock

(sym) fitta. ”Till slut lät jag honom röra vid orgeln*, men när han ville stoppa spolen* i spinnrocken vägrade jag bestämt.” (Aretino 2008)

TILLBAKA TILL TOPPEN