(sym) kuk.

(för sl o so) din släkt  kort för jag knullar din släkt. Se också under mamma.

(sl) 1 slänga (omkull) en brud; knulla. 2 slänga en sträng; runka. 3 slänga upp; spy. 4 slänga in handduken och slänga in veven; dö. ”Så slängde Talsa veven, sade Denner.” (Pohjanen 1984)

(sl) sagosoppa, saftsoppa enligt Langenfeldt (1947).

(euf) rörelsebeskrivande om knull. Dansen ifråga är, enligt min anonyme meddelare, ”med sina olika turer erotiskt mycket tydlig”. Tröttande också, åtminstone i vissa sammanhang, om man får tro Hallenstiernas 1700-talsskildring: ”Vi förfogade oss sedan till sängs och började en ny slängpolska — behövde sedan väl sova.” Se även sängvals.

(sl) 1 Snopp Längre Än Pungsäck. 2 släp; snopp.

(nyo?) fis, fjärt.  Så här skriver en meddelare (f 1945) från Lund i ett brev i maj 2018: "En forskare i Arizona har undersökt dessa  frågor (hur ofta och när man släpper sig) med hjälp av frivilliga medhjälpare av båda könen.  Medarbetarna skulle på blanketter  fylla i  varje gång de släppte sig. Endast två variabler intresserade hr professorn:  tidpunkten för varje fis samt om densamma var luktfri, normalt illaluktande eller väldigt illaluktande. Det visade sig att gaserna från tarmen inte var jämt utspridda över dygnet, utan koncentrerade till vissa tidpunkter. Det kom  mycket vid frukostdags, nästan inget på tidig eftermiddag, mycket också vid 19-tiden och vid midnatt. Åtskilliga släppar var luktfria, alltså inte SBD*. Upplysningarna läste jag i tyska tidskriften Der Spiegel för nu rätt många år sedan."

(sl) 1 avlida, dö. 2 släppa av; få utlösning. 3 släppa in; ta emot för knull. ”Redan den kvällen släppte hon honom ända in, och hon blev genast djupt fästad vid honom...” (Drougge 1997/2003) 4 släppa väder; fisa. Se vidare väder.

(euf) fjärta, fisa, skita. Släppa sig ”hist.: sedan 1904”. (SO) Dessa och liknande ord och uttryck har länge använts i svenskan som förskönande omskrivningar för sånt som utgår från kroppens olika öppningar. Det talas om att släppa sin spillning (mest om djur) och sin varmluft, sitt vatten och sitt väder. Även släppa en bomb, släppa ett ljud, släppa en vind. Vidare släppa en kringla, åtta, släppa kottar, stinkbollar eller stinkbomber om att skita. Idag återstår inte mycket mer än släppa sig. ”Han släpper varmluft, långdraget och ljudligt.” (Drougge 2002) Se även väder och väderskott.

Att släppa väder var en svår förolämpning och synd, både hos ”civiliserade” och ”ociviliserade” människor. En viss Richard Johnson berättar på 1620-talet om hur negrerna på Afrikas guldkust var mycket noga med att inte släppa sig, när de var i sällskap med andra. Holländarna däremot släppte sig fritt mitt för näsan på dem, vilket de tog som en svår förolämpning. Enligt Niebuhr (1774) var att släppa sig det oanständigaste en arab kunde tänka sig. Vissa stammar gjorde en sådan lössläppt varelse till driftkucku för evigt medan andra uteslöt honom ur stamgemenskapen. Dessa händelser relateras hos Bourke (1968/1891).

Än längre tillbaka berättade den romerske kejsaren Claudius (död 270 e Kr) om en man som i hans sällskap drabbades av ett kolikanfall (smärtsam tarmkramp ofta med väderspänningar). Men för att inte bryta mot god sed, vägrade mannen släppa väder, något som kunde ha räddat honom. Istället höll han tätt och dog. När kejsaren fick höra detta blev han mycket upprörd och sa att i framtiden skulle det släppas lättande väder i alla sammanhang, om det också var i sällskap med en kejsare. Historien finns återgiven hos Harington (1962/1596).

 (euf) 1 hon vägrar släppa till; gå med på knull. ”Nej, nej! Den skulle jag tycka mycket om, som jag skulle släppa till mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Han mindes ju flickan, som låg i födslovåndor och som sade, när det var som värst: — Aldrig mer släpper jag ett manfolk nära mig ... I detsamma gåvo plågorna med sig, och hon lade till: — Nä aldrig, kanhända ...” (Moberg 1953)  ”Jag avskyr den attityd som så många män har, att sexuell frigjordhet betyder att en kvinna ’släpper till’.” (Hite 1977) ”Menar du att du släpper till som ett självändamål!” (Drougge 1998/2003) 2 släppa på spänningen; onanera, runka.

(sl) 1 kyss, kyssas. ”Vem har inte bland sina minnen någon av de glupska kyssar som utväxlas mellan tungor som plötsligt visar upp sina musklers förmåga, med en längd och en monstruös vidhäftningsförmåga med vilken man utforskar varandra, partners läppar och munnenes insida, och som ger hela innebörden i uttrycket ’att slätas’.” (Millet 2002) Även släta av; kyssas. ”Hist.: åtm sedan 1940-talet.” (SO) Men slät i betydelsen kyss finns med redan hos Uhrström (1911).  2 släta över (sl); knulla.

(åld so) med betydelsen dagdrivare, trasa  t ex diske-slätta; disktrasa.  Slätta  hänger ihop med slatt; lump, trasor.

(dial) ”sköka, dåligt fruntimmer”. (Rietz 1867)  Dansk dialekt  har sloie, sløie; oordentligt, sluskigt fruntimmer.

(lmo) usel utförd handtralla*.

(sl) skita, pissa enligt slangopedia.se.

 Spegel (1712) har ”frilla, konkubina”. (se do) SAOB har svensk dialekt slöke, som jämförs med norsk dialekt sløkje; slö eller kraftlös räkel. Orden hör också samman med slok; lat odugling och sloka; (om sak) hänga böjd, slapp, slak. I överförd bemärkelse också om lättfärdig och slampig kvinna, slampa*. ”När det blifwer fålk af tig, titt slöke, så blir mina gamla skor nya¨.” Ur Agneta Horns självbiografi (1600-tal) om moster Karins utfall mot henne. 

(dial) skägglapp hos hönsfåglar, förhud. (OFVG)

(ljud) fittan.

(åld so) enligt Karlsson A & A 2020 s105 står slössa för en slösaktig eller lat person och dagdrivare. Och från samma källa: "Efter fortsatt ordkastning sade smeden till Bertils hustru: Håll munnen på dig din slössa."