Kahn (1944) har ”apparat för spolning av slidan”, som ”består av tre delar: en behållare som kan hängas upp, en nedåtledande gummislang och ett munstycke som införes i kroppsöppningen”. Används även till lavemang'. Ordet ”hist.: sedan 1787”. (SO)

se spolning.

i fornsvenskan finns skönhet, skönheet med förklaringen "skönhet, fägring, skönt el. vackert utseende." (Söderwall 1896) Idag kan skönheten vara ett smeknamn på fittan.

 (sl) bög, homosexuell.

1 (fsv) skör, sköör som Söderwall (1896) förklarar med "lättsinnig, liderlig, okysk". Han har också skörleker; lättfärdighet, liderlighet och sköraktogher; "okysk, sinlig" med citatet "gör hon sköractug lwsta". (Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming1883—1886). Även skörkätis qvinna; okysk qvinna. 2 (sl) könshår, hår, kalufs. Jämför sjero, sjöro (rom); huvud. "Du har kladdat ner allting, ditt förbannade as!  Titta, i sköret på mig!" (Roth 1969)

(sym) sperma, ”Ett spermverkeri! ekade Klittys förtjusta röst [...] och hon såg hur nunnorna, fångade varenda droppe av de vita spruten, närmade sig henne och föll på knä med framsträckta händer: kupade och fyllda. De erbjöd henne skörden.” (Wahl 2006)

(sym) en gammal symbol för att beröva kvinnan mödomen*. Egentligen skära eller plocka av och bärga in mogen säd eller andra odlade nyttoväxter. "Här stod jag, en ung man av full kraft och liv, en vacker skådespelerskas gynnade älskare och just i begrepp att få skörda det fulla förverkligandet av mina hetaste önskningar." (Boswell 1951)

(fsv) "lättfärdighet, liderlighet, okyskhet." (Söderwall 1896) citerar också "wi haffwon länge omburit mz tik om thina skörheet [luxuriam]." ( Ett Forn-Svenskt Legendarium. Edfter gamla handskrifter af G. Stephens 1874) Se även under skör.

(åld) otukt* ofta i prostitutionssammanhang. Fornsvenska skörlifnadher till skör i en äldre betydelse otukt.  Söderwall (1896) förklarar ordet med "okysk lefnad, okyskhet, otukt [oloflig] kärleksnjutning". Han har också  bl a "skörlifnads luste; okyskt el. sinligt begär".  Enligt SO är skörlevnad  ”hist.: sedan 1385 (Klosterläsning)”. ”Till Stockholm kom Anna Johansdotter 1897. [...] Hon innehade ett flertal tjänster, men efter en anställning på källaren Hamburger börs, meddelar biografin, började hon försörja sig på skörlevnad på heltid.” (Lennartsson 2001) ”Han påstår (Destiny of a Revolution, London, 1937), att polisen då och då särskilt före kongresser rensar gatorna och hotellen från skörlevande kvinnor, vilka efter ett summariskt förfarande dömas till deportation.” (Eriksson 1939) "Varför Lena Cajsa lät sig 'bruka till skörlevnad' utan ersättning förbryllade herrarna i rätten." (Lennartsson 2019 s 54)  Se även prostitution och under skör.

1 (euf) i Skinnskatteberg i Västmanland heter det om gravid kvinna att ”hon skulle till att sköta (få barn)”. Uppgift från Byrman (1989). Jämför sköta ihjäl; sköta någon som ligger för döden. Ett uttryck som min jämtländske sagesman (f 1929) har från sin far, född 1892, som hörde det i sin barndom. 2 (dial) betäcka (om tjur). (OFVG) 3 (euf) sköta, sköta magen (euf) om avföring.

livmoder, underliv, famn. Famn är den betydelse som Söderwall (1896) tar upp under uppslagsordet sköt,skööt med citatet "lagde hans huffwodh j sith sköte".  Troligen av fornsvenska  skøt; flik, veck, och besläktat med skjuta och engelskans sheet; lakan. Något som skjuter fram. ”Hist.: sedan 1300-talet (Gotlands-Lagen).” (SO)  Enligt Stolpe (1984) är den egentliga betydelsen flik, ofta skinnflik, även hörn. Och han fortsätter: ”Här har vi alltså grunden till den första, anatomiska användningen av ordet, kvinnosköte, och därav, mer speciellt, moderssköte.”

Sköte kan således betyda både kvinnans yttre könsdelar och hennes inre alstringsorgan, de som frambringar ett nytt människoliv. ”Herr Ballder lade sigh i Stoltz Ingeborgs skiött/ vti löndom/ Lopp honom på en Sömbn så söth.” (Ballad hos Kværndrup/Olofsson 2013) ”Att hon var den skötsamma sköterskan som skönt skött sitt sköte.” (Eckerbom, Kärlek 11/1969) ”Ditt sköte är en näckros med stjälk i djupet, dina lår är två hermeliner som hittat en mullvad i snön.” (Lundkvist 1958) ”Emma: Vi sa alltid skötet hemma när jag var liten. Därför känns det som ett normalt ord. Men när jag har berättat det har mina kompisar skrattat och sagt att det låter gammaldags. (Höjer/Kvarnström 2004) ”Hon önskar sitt blöta sköte en vän att leka med.” (Amanda Ooms: Kåt i Subaltern 3/2006). Byrman (1989) har  ”hennes sköte är välsignat”; ålderdomligt för att en kvinna är med barn.

(åld) (kvinnlig) onani. Även om framträdande eller typisk svaghet eller ovana hos person eller grupp. "Hist.: sedan 1766.” (SO) Se även synd.

(eng) Sex and Love Addicts Anonymous. Föreningen har ett tolvstegsprogram som ska bota den drabbade från sex- och pornografiberoende. Har avdelningar i bl a Malmö och Helsingborg.

(sl) kuk, korv. Slaback; slöfock, kanske av sla (dial); slå, och back; bak, rygg, person som gärna slår sig ner på sin bak.

(fisv) kuk.

(lmo) kuk.

(sl) kuk. Ett ord som en viss Evert Norberg hittade på till ett radioprogram med Lennart Hyland på 1950-talet. Då betydde det party, fest. Idag kallas både en chokladrulltårta och en väckarklocka från IKEA för slabang. I följande citat, troligen i överförd betydelse, om den roliga, skojiga saken mellan benen. ”Jag har sett en ung bagge en gång krypa på en nyfylld hösäck och brassa på tills det rann av säcken. Men där finns det ju en viss rim och reson. Baggen ville kanske köra slabangen genom säcken och in i det nyslagna höet. Det levebröd som skapade hans brunst. [...] Men en man som tuggar halm och dunkar på en stor halmstack. En sån galning måste vara farlig. I morgon anmäler jag det till polisen.” (Sjöström 1973)

(sl) kort för slabbedans; danstillställning med dämpat ljus vilket gav möjlighet till hångel under dansen. Uppgift från Roger Hansson i Järfälla som stött på ordet bland studenter i Lund på 1960-talet.

(so) kvinna, fitta. Slabba (vb) söla, slaska.