simma ut
(met) samlag. ”De är gränslöst olyckliga, men hon förlåter honom gång på gång och så simmar de ut. Tsypkins vackra metafor för älskog.” (Dan Sjögren i YA 21/12-2005 om Leonid Tsypkins Sommaren i Baden-Baden, Norstedts 2005.)
(dial o sbst) slemsträng från kos eller märrs könsorgan i samband med brunsten (stundom även under en viss del av dräktigheten). (OFVG) Därav simma, simme (vb); avsöndra slem.
(smn) Hjelmqvist (1903) om avträde i 1890-talets Åbo.
(so) från engelska simpleton; dumbom. "Simp har på sistone blivit ett modeord i sociala medier. Simp är ett tillmäle som främst används om män som kommenterar inlägg av kvinnor. Ordet används när vänligheten anses vara falsk. En simp vill inte bara vara trevlig — utan har dessutom förhoppningar om en romantisk relation." ( Nya ord och namn, Språktidningen 8/20)
1 (euf) kuk. Med utelämnat, underförstått substantiv i undvikande syfte, som i följande talande exempel, hämtat från Jersild (Kärlek 1/1965): ”Jag var så perplex så jag sa ingenting så att han bara drog med pekfingret så att blygdläpparna öppnade sej och sen blev dom glatta och sen förde han in sin på djupet.” 2 sin (sbst och fvn) här om könslem (på handjur) men enligt Karin F. Seim (1997) tänkbart också om människa. I en medeltida runristning på en träpinne från Bergen (1200-t) heter det: Felleg er fuð sin byrli i norsk tolkning av Karin F. Seim ”Fæl er fitta, måtte pikken skjenke (den)”. Fael; motbjudande, vidrig och skjenke; utskänka, fylla i. Karin F. Seim menar att byrla; ”utskänka” i vissa miljöer kan ha den skämtsamma bibetydelsen ”en som fyller i (serverar) fitta, en älskare.” Hon jämför detta med texten i Höga Visan (kap 7; 2) där det i Bibelkommissionens översättning (Bibel 2000) heter: Ditt sköte är en kupad skål - må vinet aldrig saknas.” Också sinfallin; impotent.
om stad eller stadsdel där olika syndiga verksamheter, som hazardspel och prostitution, florerar.
(euf) av singel; som avser endast en person eller företeelse. Onani, runk. Jämför under sex och autoerotik.
(sl) ”prostituerad” enligt Thesleff (1912) och Gibson (1983) utan närmare förklaring. Det finns, som Rietz (1867) påpekar, ett dialektord singla från Göta- och Svealand med betydelsen ”klinga, skramla: om slantar”. Kanske kan det sättas i samband med prostituerad; tjej som tar betalt för sina tjänster. Lennartsson (2001) menar att singlartjejer och shanor (se schana) hade större värde på könsmarknaden än t ex gnoor och grändkärringar. (se do) De båda sistnämnda grupperna höll till i Gamla stan medan singlartjejerna och shanorna frekventerade gatorna på Östermalm i Stockholm. Se även under tjej.
som ger upphov till eller inriktar sig på (erotisk) vällust. Av tyska sinnlich med samma betydelse. Till Sinn; sinne. Enligt NEO är ordet ”hist.: sedan 1743”. ”Jag kommer ihåg att när jag första gången betraktade mig naken i spegeln och medvetet snuddade vid min fysiska kvinnlighet, då gick det som en stöt av sinnlighet, just sinnlighet, igenom mig.” (Stiehler 1950) "Balen som företeelse förknippades med låga nöjen, fåfänga, köttets lust och en feminint laddad sinnlighet." (Lennartsson 2019 s 136) Se vidare under horbal.
(dial) Ihre (1766) har sinslere ”urinam mittere”; kasta vatten, från Östergötland. Rietz (1867) menar att sinselera kommer av sissa*, och är allmänt gångbart i samband med barn. SAOB (1962) har svensk dialekt sinselera och anser att det ”sannolikt är en utvidgning av sinsa; ytterst av ljudhärmande ursprung." Jämför pissa. Man har också med Bellmansexemplet: ”Gudar, kom sincellera,/ Utprässen ert skin!/ Gudinnor, fyllen min flaska mera/ Med nectar af er urin!” (Bellman: skrifter 1922/1771) Hjelmqvist (1903) har uttrycket ”(Grefve) Sins i säng”; om den som väter under sig. Enligt samma källa kommer uttrycket från Stockholm och är en allitterationsbildning. Fotografen Mimmi Gustafsson (1862—1949), med ateljé på Götgatan i Stockholm, beskrivs av en sentida släkting, i en artikel i SvD (Unik bild på pionjär fanns hos SvD-läsare 5 okt 2019), bl a som "liten och pimpinett och sa alltid 'att cincilera' istället för 'att kissa'." Se även pinkilera.
(nyo) ”en musprutt; luft som sipprar ut ur en kvinnas vagina”. (SAO 2013) Jämför sipp; pryd.
(sl) kalsipper, kalsonger. Se vidare intima plagg.
(grekiska Seiren) enligt grekisk mytologi väsen med kvinnohuvud och fågelkropp, bosatt på öar i Messinasundet och Neapelgolfen, som lockade till sig förbiseglande män med sin eggande sång och sedan dödade dem. Ordet siren används nu om en kall kvinna som hjärtlöst beräknande förför män och utnyttjar dem ekonomiskt, en farlig, vampyraktig kvinna.
Även gatusiren; prostituerad i boken Stockholms Nattfjärilar (1890): ”Alltnog, under några års tid påträffades i Stockholm ’vackra Elsa’, som blifvit något hes och rödflammig af den myckna portern, men för öfrigt gjorde temligen skäl för namnet” [näml gatusiren]." I Hugo Öbergs bok Makter (1906) heter det: ”I en tvärbacke stodo några gatans sirener och lockade högt ...” Trettiosex år senare tog Auguste Forel upp ordet i Den sexuella frågan.
(åld so) "Lättsinnig kvinna." (SAOB) Möjligen från finkfågeln siskas fladdrande flykt. Här i likhet med den kvinnliga siskans flykt från man till man. Och från samma källa: " Att..sucka för en Djurgårdssiska." (1775) från Carl Israel Hallman, C.I. Hallmans skrifter 1820.
(barn) kiss, kissa. Enligt Hjelmqvist (1903) har det skånska namnet Sissa en ful klang, som han tror möjligen kan bero på ”inverkan från ett liknande verb”. Hjelmqvist nämner också mögsissa; smutsig kvinna, vilket han menar är ett grovt skällsord i Skåne. ”Kan du inte hålla sisset länger, gammelfar?” (Ohlmarks 2004) "Behöver du gå och sissa lite? frågar hon mig — när jag vill göra en forsande ström, när jag vill göra en flod: jag vill som han ändra tidvattenståndet i toalettstolen!" (Roth 1969)
(sk o ljud) när man ska få en unge att sissa* på pottan och inte i byxorna. Uppgift från Ohlmarks (2004) med exemplet: ”Sisselidiss, sisselidiss — såja, nu kommer de sträjs, min lille vän.”
(eng) för feminin manlig typ; vekling, morsgris, mes. Kort för sister. Används också om lesbian*. Men även, som Nils Haglund (f 1930) påpekar, om en riktig karlakarl.
1 (euf) ”hon går på det sista”; i sista stadiet av graviditeten. Byrman (1989) har: ”... hon gaar på he sista”. (Österbotten) 2 Dahlman (2012) har sista försöket om "urringad och färgglad klädsel på äldre dam".
(euf) i Kalix sa man ”hon är i sistone”, om slutet av graviditeten. Detta enligt man (f 1906).
(barn) skit.