perioden mellan två menstruationscykler hos kvinnan. Hos de lägre djuren talar man istället om brunstperioden. Se vidare under mens, menstruation.

ordet ”hist.: sedan 1875”. (SO). "Hos alla människor, oavsett kön, finns en sorts spänning mellan andras behov och drift, egna behov och egen sexualdrift." (Kalmér 2022 s 258)  Se vidare könsdrift.

(euf) könsorgan. ”På 1970-talet träffade jag en gammal gumma i trakten av Enköping. Hon var tämligen vilsen, och lite vilsen hade hon kanske alltid varit. Hon var änka och berättade hur det gick till när hennes man dog. Han stod på en stege och plockade äpplen. Stegen välte och mannen föll och slog sig så illa att han senare dog av skadorna han fick. Gumman berättade att han slog höften illa. Sedan visade det sig att det fanns två versioner av skildringen. När hon berättade för mer närstående om olyckan, var det inte höften han skadade utan ’sexualerna’. Man kan bara beklaga den stackars mannen. Hur som helst så är gumman den enda jag vet som använt ordet ’sexualerna’.” (Roger Hansson i Järfälla)

uttryck från 1950-talet om en lösaktig, promiskuös och sedeslös och sexuellt utagerande flicka ur arbetarklassen som ofta drabbades av polisens och barnavårdsmyndighetens utredningar. I likhet med horan kom sexualflickan att ses som en negativ motpol till en eftersträvansvärd och uppskattad kvinnlighet. Se även under flicka.

(sl) könshår. Se vidare gräs.

omfattar inte enbart den dagliga rengöringen av könsorganen och olika åtgärder för att hindra könssjukdomar från att sprida sig, utan också åtgärder för att förhindra att könslivet, och vad därtill hör, orsakar psykiska besvär. Vad som krävs är därför en objektiv och fördomsfri sexualupplysning och inte den moraliska trångsynthet som t ex Johan Wintzell beskriver i sin Sexualundervisning i folkskolan. Handledning för lärare (1943). Där berättar han om en lärarinna, som före en lektion i sexualhygien tog in nyckeln och reglade klassrummets dörr, innan hon skulle tala med flickorna om deras sexuella liv. Enligt Wintzell handlade denna lärarinna ”synnerligen oklokt”. Istället, menar han, är ”huvudregeln: tala naturligt, enkelt, sakligt, vänligt och lugnt”.

Ytterligare ett negativt exempel på olämplig undervisning i sexualhygien ger Kahn (1944): ”När barn frågar om urin och avföring får de kanske svaret att sånt talar man inte om därför att det är oaptitligt. På ett nytt varför kan svaret då bli: Naturen har i sin visdom givit dem en oaptitlig lukt och ett otrevligt utseende därför att de äro värdelösa och fulla av gifter, därför att ingen skall försöka äta dem hur hungrig han än är.”

sammanfattande om allt det som rör könslivet. ”Hist.: sedan 1919.” (SO)

(nyo) 1  knulla. Ordet  återfunnet hos Khemiri (2006): ”Hon var en muslimsk oljekälloägarinna som gärna lät sig bindas och sexualiseras i triangulära hål parallellt av vita män som hon fann vid övergivna bensinstationer.” 2 ordet sexualisera innebär annars att man framhäver sexualiteten inom ett visst område, t ex översexualiserad. I den betydelsen är ordet ”hist.: sedan 1942”. (SO) Som substantiv finns sexualisering och sexualiserande.

(ytterst av latin sexus; kön). ”Hist.: sedan 1912”. (NEO)  Begreppet sexualitet började användas först under andra hälften av 1800-talet om människans könsliv och könsdrift. Se vidare köttslighet. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar begreppet: ”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag; den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan, men behöver inte, vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.”

Och så här uttalar sig en prostituerad i ämnet i Pockettidningen R (4/77): ”Sexualitet förresten – vad är det? Det är väl inte en stor jävla kuk heller. Sexualitet är ju kontakt med en annan människa.”

(fisv) sexpartner.

se könsliv.

att lida av otillfredsställda sexuella behov. Belagt sedan 1952. Tyska Sexualnot.

 ”Hist.: sedan 1864”. (SO) Se vidare organ.

se spak.

numera samlevnadsundervisning har i Sverige idag som mål att ge eleverna biologiska, etiska och sociala aspekter på samlevnad. Här har Sverige varit ett föregångsland. Vid sekelskiftet 1900 reste Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856—1949) krav på en allmän folkupplysning som rörde könslivet och dess hygien. Hon hade redan 1897 börjat föreläsa i sexualhygien för vuxna kvinnor. 1901 utkom första upplagan av hennes anatomiska väggtavlor över fortplantningsorganen, som också var avsedda för skolbruk och 1903 höll hon föredrag i ämnet på Allmänna svenska folkskollärarmötet och gav kurser för lärarinnor för att, som hon själv sade, ”klargöra behövligheten av att i ämnet hälsolära i skolan låta ingå även sexuell hygien”.

Elva år senare fanns begreppet sexualundervisning med i 1914 års seminariestadga. 1935 blev det obligatoriskt med sexualundervisning i läroverken och tjugo år senare (1955) i den dåvarande folkskolan. Idag har den tidigare koncentrationen på sexualitetens biologiska aspekter ersatts av en mångsidigare samlevnadsinformation, där det bl a talas om ’säker sex’, som inte enbart innebär förhindrandet av oönskade graviditeter utan också skydd mot t ex HIV-infektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

upplysning i sådant som har med sexualfrågor att göra. ”Hist.: sedan 1939.” (SO)

(sym) begrepp myntat av professor Annie Potts vid Canterbury universitetet i Christchurch, Nya Zeeland om dem som inte enbart vägrar äta kött utan dessutom vägrar ha sex med köttätare.

allt som berör könslivet, och som avser sexualiteten. Enligt SAOB stavades ordet med ett l (1837—1906) medan den nuvarande stavningen med två l tillkom 1891. ”Hist.: sedan 1841.” (NEO) "Jag är ganska sexuell, eller jag tänker mycket på sex, gillar sex, och jag får närhet och ömhet som jag har svårt att känna i många andra situationer." (Kalmér 2024 s 298)

se könsdrift.