(lmo) skjuta salut; släppa en brakare*.

1 en gruvlig salva; en skur av skällsord. Egentligen är det här fråga om gevärs- eller kulspruteskott som avfyras samtidigt eller i snabb följd, ursprungligen som en sorts hedersbetygelse, en salut. 2 sprutande sperma. ”... och du sluter dej klamrande fast om mej och juckar och juckar med högt i mitt öra och jag kan inte hålla mot längre utan måste låta det gå, salva på salva sprutar med rekordfart, jetfart, in i fittskrymslena och fyller dej till brädden ...” (Jönsson, Kärlek 11/1969)

(lat o sym) kuk. Fräls mig, herre!  ”...grep hans salvum me fac och sköt häftigt in den i nollan* genom en hastig rörelse på stjärten.” (Aretino 2008)

(euf) 1 knulla. ”Jag har sagt samarbeta ända sedan jag var liten. För det är ju så det ska vara. Man kan inte göra det ensam, säger Anna.” (Ålandstidningen 15/12-1998 under rubriken ”Ålandssyndromet förvandlar unga till kaniner”).

(fno) samliv. ”Og siddan tokust þar fagrar aster. 0ch listugar samfarer. (Och sedan uppstod fager kärlek och ett vackert samliv mellan dem.) (Mirmanns saga)

följande är hämtat från bloggen ”Lev som same — ge mig vulgära sexord”. Frågeställare är Victoria Harnesk. Urvalet är, som synes, starkt begränsat och det framgår inte heller från vilka samiska dialekter orden härstammar.

Kuk kan heta cissi/cissá men en bidragsgivare menar att orden låter som hämtade från söndagsskolan och därför är helt oanvändbara. Då låter cippa(ziepa) mer rejält även om inte heller de riktigt faller bidragsgivaren i smaken. Inte ens när han tar till det (enligt honom) än kraftfullare bohcceziepa är han helt nöjd och utbrister: ”det måste finnas mer rejäla ord för kuk, finns det någon som vet?” Om navli är tillräckligt rejält för den missnöjde frågeställaren framgår inte.

Cinna/cinni är, enligt en annan bidragsgivare, ett mindre vulgärt fittord än guonna. Ska man vara riktigt fin i mun bör ordet biargasat, egentligen sakerna, användes för kvinnans könsorgan. Guonnaigi kan förutom att det som substantiv betyder fitta också vara ett adjektiv med betydelsen urinstinkande. Cinnarági betyder fitthålet.

Ett par ord för knulla finns också med i samlingen: anasit och gieimat. Cinnabaksamat står för blygdläppar och för lesbisk finns ordet niuallu. Bahta är arsle, röv.

Vad svordomar beträffar så betyder biru/biro satan, helvete, djävlar därav sammansättningen bergalagu biro; satans djävlar. Satan kallas också för bergalat och riehtis och för fanken finns ordet neavri.

fornsvenska samkoma,  isländska samkoma; samlag*. "äktenskaplig sammanlefnad" (Ett Forn - Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af  G. Stephens 1847—1858.) Uppg. från Söderwall (1894). Jfr samlag och samlaghi.

(euf) samlag. Enklare fest heller sammankomst. Av fornsvenska samqvämd till koma samman. Historiskt  sedan 1300-talet (Uplands-Lagen).

(euf) sex mellan två eller flera av samma kön. Se även homosexualitet.

1 "till ligga samman; till lag; varv, sällskap, ordning, (rätt) ställning, stöt m m av fornsvenska lagh, isländska lag; egentl. ’läggande, det lagda’  till lägga och ligga." Så förklaras ordet hos Wessén (1982). "Hist.: sedan 1604.” (NEO) Swedberg (1720-t) har samlag; sällskap och inget om könsakten. Så förklarar han t ex ordet gille med samlag. Lundblad/Josefsson(2021) har samlagsarbete; lagarbete. På 1880-talet använder  Strindberg  samlag i betydelsen sällskap, sammankomst i sin brevväxling med Carl Larsson: "Bruden med tärnor och en äldre tant gå dagen före samlaget till badstugan med kransar av Ruta (en ört) om huvudet och med kärl, i vilka förvaras öl samt bröd, i händerna." (Meidal 2022 s 44)   SAOB (1965) har ”samlag 1) om (förhållandet att två personer ligga tillsammans o. därvid ha könsumgänge; äv. konkretare, om enskilt tillfälle då könsumgänge äger rum; i sht förr äv. om könsumgänge mellan djur: parning; jfr sammanlag”.

Ett exempel från Scroderus (1620): ”Thet hade sigh fast annorlunda medh oskäligh Creaturs samlagh än medh Menniskiors.” Hellquist (1980) har inget alls om vårt ord. Enligt NE (1995) är samlag ”vanligen den sexuella akt där mannens och kvinnans könsorgan förenas genom att penis förs in i slidan”.

Olle Waller (2002) menar att ordet samlag ”härrör ifrån det gamla bondesamhällets friartraditioner. De unga bondpojkarna på friarstråt smög sig in till bondflickorna och la sig fullt påklädda i deras sängar för att resonera om huruvida de skulle slå ihop sina påsar eller ej. De låg alltså samman, det vill säga de hade ’samlag’.” Se även nattlöpande.

Sammanlag  [finns med hos Swedberg 1720-t]. Swedberg har också sammanligger och sammanligga, sammanliggning (fsv saman liggia) som kan spåras tillbaka åtminstone till 1600-talet som i följande citat ur Thunanders bok om 1600-talet Förbjuden kärlek (1992): ”En ny rannsakning ’om Eric Nilssons beskyllning på Sara Davidsdotter för sammanlag och beliggning’ måste alltså företas.” ”Eftersom min man har beskyllt mig för att ha sammanlegat med andra manfolk så skall jag så snart han kommer ut göra mig till hora och om jag ingen annan får skall jag taga mig en tiggarpojke.” (Jarrick/Söderberg 1998) ”Sedan Kihlberg gjort ifrån sig, har Björkström begivit sig åstad att även hava sammanlag med henne det han ock fullbordat...” (Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763 angående en våldtäkt.)

Ännu på 1800-talet förekom den äldre skrivningen, som i Llewellyn Lloyds Svenska allmogens plägseder (1871): ”Hvaraf det kommer, att när någon tviflar om den eller den pigans och drängens förlofning, så svarar den andre: Derom är inte tvifvel, ty de hafva nu börjat liggja, nämligen tillhopa, så ofta de råkas. Och sådana på ära och tro (såsom det här i Helsingland och i Dalarne heter) sammanliggande personer, de kallas här govänsfolk.”

”Hur gjorde man? var och förblev den stora frågan. Samlaget skildrades antingen som framställandet av en industriprodukt eller, i vissa fall, som något heligt, som en korsning av skogspromenad och nattvardsgång, något som trots sin storslagenhet dock inte kunde utövas av andra än gifta eller, undantagsvis, trolovade med stark ansvarskänsla.” (Halldén 1999) ”Könet på ett barn har man ansett sig kunna välja aktivt under själva samlaget. Det blev lättast en pojke om samlaget skedde på kvällen, om man låg med huvudena norrut, om man urinerade före samlaget, om karlen ’klev på’ från höger sida, om samlaget skedde strax före mens osv.” (Schön 2004)

Samlag är idag det bäst gångbara och mest använda ordet för könsumgänge*. I boken Sex i Sverige (H L Zetterberg 1969) ges utförlig samlagsstatistik: ”9,7 millioner samlag under en månad på förvintern 1967. Nio månader senare föddes 8 800 barn. Vilket ger 1 100 samlag per fött barn. Endast 2 % har sitt första samlag som gifta. 95 % har erfarenhet av samlag i åldern 18—60 år. Vanligare att man är utan samlagserfarenhet på landet än i staden 8 % mot 4 %...”

En internationell undersökning presenterad av en kondomtillverkare (2005) visar att svenskar har mindre sex än andra. Enligt undersökningen, som omfattar 317 000 personer i 41 länder, har folk i genomsnitt samlag 103 gånger per år, ungefär 2 gånger i veckan, medan svenskarna bara får till det 92 gånger per år. Grekerna är de som sexar oftast, 138 gånger per år, tätt följda av kroater, serber och bulgarer. I den absoluta botten ligger japanerna som bara har samlag  vid 45 tillfällen per år. ”Jag vill ha kärlek, sa hon/ Kär lek, sa han/ Jag är leksam smeksam, sa hon/ Samsmek samlek samlag, sa han/ Ja, sa hon, samsmeka,/ samsmeka smeksamma!/ Samsmeka, samleka, samlaga, sa han:” (Twilling 1967) 2 olikkönat- och heterosexuellt samlag; om lesbiska för att skaffa barn. Jämför kväll på stan.

(euf) knulla. ”Så efter det att vi hade förklarat att vi inte hade tänkt oss att samlaga och att insemination ändå är det enklaste sättet frågade han om vi kunde spara spermierna i kylskåpet.” (Lodalen 2005) ”Elvy ville ha barn och därav kom det sig att jag nästan blev impotent då det skulle samlagas beroende på basaltemperatur och ägglossning.” (Ekroth 2012)

fornsvenska samlaghi, isländska samlagi. Söderwall (1894) har betydelsen sängkamrat och citatet "at wardha konungxsens samlaghe oc drotnigh". (Ett Forn - Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G Stephens 1847—1858). Jfr samlag.

enligt Waller (2002) finns tre grundvarianter av heterosexuella samlagsställningar: missionärs- bakifrån- och ridställningen. Dessa tre kan sedan varieras i oändlighet och det är egentligen bara fantasin som sätter gränser.

se sexualundervisning.

(euf o åld) könsumgänge. ”Hist.: sedan 1840”. (NEO) ”Och då han själf erkände att det var han som begärde samlif den gången (kvinnan låg döende i lungsot) undrade vi hur hon kunde tillåta det, då hon ju var sjuk. Mannen sade då, att hon gjorde endast, det som stod i bibeln, nämligen: var sin man underdånig. Och han tillade: ’När man gör som Gud säger i sitt ord, kan man vara lugn, hur det än går. Hade ej Gud velat gifva oss ett barn till, så hade nog aldrig Gud tillåtit att min hustru blifvit i grossess’.” (Berg 1906) "Hennes make visade sig vara en hård och otrevlig människa, och hennes samliv med honom var förfärligt..." (Boswell 1951)

I Handledning i sexualkunskap för lärare i högre skolor (1949) framhålls för lärarna att eleverna ”i den åldern naturligtvis inte skall påbörja det intima samliv. (Anm: Här förutsättes, att läraren för klassen påpekar, att intimt samliv = könsumgänge eller den kroppsliga föreningen mellan man och kvinna. Under lektionens fortsättning bör om möjligt uttrycket intimt samliv användas, som endast hör de vuxnas liv till”.)

(åld) könsumgänge. Se även beblanda, beblandelse. ”Lars i Spånbacken, 20 år, som ’uti julhalmen på golvet, då han drucken var, besovit* sin hustrus ogifta syster’ slapp för sin ungdoms skull och på grund av hustruns förböner visserligen undan med nio gatlopp och systern med risslitande vid tingshusdörren, men i regel dömde rättskiparen till döden för ’sådan förbjuden sammanblandelse’.” (Thunander 1992)

(euf) återfunnet i översättningen av Vatsyayana/Kalyanamalla (1952) i följande exempel: ”Begäret efter sammansmältande, förening, ’sammangrening’ är erotikens naturliga och centrala innehåll.”

(euf) samlag. ”... så at när en qwinna will sammangå med mannen...” (Linné 1979/1700-tal) Swedberg (1720-tal) har sammangång; coitus*. Och hos Wallenberg (1781/1960) hittar vi oordentlig sammangång; promiskuitet* och ”Detta räknar jag härröra från deras oordentliga sammangång, ty bägge könen vräkas tilhopa på en lage, parande sig som oskäliga kreatur, var de komma åt, ofta på tolfte, trettonde året”.

(åld) ha sammanläge/sammanlevnad/sasmmanlag med någon; ha samlag med någon. Ur Ulleråkers häradsrättsprotokoll, 1763, om ett våldtäktsfall, saxar vi följande: ”...och då blivit varse Björkström hava sammanläge med henne på marken, men när han stigit av, har Berggren lagt sig till henne, dock hon nekat att släppa honom till...”  "Renlevnadslöfte, då man och hustru kommo överens att icke hava sammanlag med varandra; så Ehrengisle Plata på Svanshall med sin fru Ingeborg; tillstod på sitt yttersta att han lämnat henne mö." Se även släppa till och mö.