(sl) sex mellan överåriga. ”Janne kunde inte begripa att det fanns de som tyckte om att titta på tyska åttioåringar som hade torrt rynksex." (Wahl 2003) Se också gråsex och silversex.

1 i prostitutionsspråk, enligt Hertoft (1989), om att få utlösning mellan låren på den prostituerade. Rysk står också för sexuell stimulering med tårna eller fötterna. Se även esperanto. 2 rysk kulstöterska (sl); lesbisk kvinna. 3 rysk ubåt (sl); fjärt. 4 ryska rycket utdrag av kuken före utlösning. Jämför finska rycket och smålandsrycket.

(nyo) ”att njuta av något med skräckblandad förtjusning”. (SAO 2013)

(sl)  Thesleff (1912) om gammal prostituerad. Namnet troligen av att de höll till vid Ryssgården, Slussen i Stockholm. Se även fia.

(sl) i Norrland om fitta.

enligt Göran Ek i Helsingfors var ordet ”under kriget en allmän benämning på pystykorvan, det finska militärgeväret vars konstruktion baserade sig på det gamla Mosin-Nagant från 1800-talet”.

(sk) ”rädd, nervös”. (folkmun.se)

(euf) 1 prostituerad. I en artikel i SvD (30/8-1994) berättas bl a följande om situationen på Kuba: ”Flickan från Havanna. Hon har ingenting i kylskåpet. Jakten på utländska turister och affärsmän på strandboulevarden Malecon gav inget resultat i går kväll. Och den som inga dollar har, har svårt att skaffa mat i dagens Havanna. ’Jag är inte prostituerad’, upprepar Lourdes gång på gång. Nej, ordet prostituerad har ytterst dålig klang på Kuba efter revolutionen. Här föredrar en växande skara kvinnor — en del män också för den delen — som börjat sälja sina tjänster för dollar att kalla sig jineteres. Det betyder ryttare. ’Det är utlänningarna som är hästarna och vi som försöker hoppa på dem’, uttyder Lourdes.” 2  grön ryttare; (sl) svendom*, manlig oskuld. 3 ryttare (sym) knullare, bestigare. ”Men din ryttare är verkligen inte särskilt uthållig, om han inte under en hel lång natt kommer längre än till tredje milstolpen.” (Chorier 1967) Jämför korvryttare.

fitta enlgt vadkallasfittan.se.

(dial o åld) Rietz (1867) har  ”belägra en mö”. Hellquist (1980) har ”rådd, hävdad* (om kvinna)”. Swedberg (1720-t) har råder med barn. Serenius (1757) översätter engelska pregnant med bl a ”rådd med barn”.  Wretlind (1905) om ”otukt mellan ogifta (lönskaläge*)” vilket, enligt samma källa, endast straffas då mannen ”efter lagsökning ålägges att underhåll gifva till barn, hvarmed kvinnan i lägersmål* rådd blifvit”. Rietz jämför ordet med medeltidsvenska radha; göra med barn, och rådande; gravid, havande, och äldresvenska råda; göra någon gravid är ”en specialisering av en allmän nordisk betydelse ’ha samlag med’; [...] denna beror troligen i sin tur på en mer allmän germansk betydelse ’härska över’, eventuellt också ’äga’.”

Byrman ger exemplen ”hon är rådd/rådder” (allm) och ”hon är råden/rådande” (Värmland och Finland) som hon betecknar som ålderdomliga uttryck. Jämför barn, barnrådd och foster. Ihre (1766) har rådder i betydelsen ”hafvande” och fyndort Värmland. Ett annat tidigt belägg finns i De sena tilläggen i Swedbergs Swensk Ordabok (Uppsala-Handskriften) som har råda ena qwinno med barn. (Holm 1986)

(sym) grovt stånd. Rå står här för grov och baguette* är ju en sorts långfranska. ”Ja, en gång på en fest var det två brudar som dansade och smekte varandra och alla killar hade råbaguette mellan benen.” (Magazine Café 1/2002) Se även råhångel och baquette.

(svr) om något som är djävligt bra eller dåligt.

(åld) mens, menstruation. "... . då svarade hon att hon mist sin Rådning." (Lennartsson 1999) Se vidare under rå.

(dial) Rietz (1867) har  ”se ut, synas” samt ”vara i hafvande tillstånd, så att det för alla är märkbart”. Han ger följande exempel från Hälsingland: ”Jö så’na å ho råga bra.” Också  ”på rågen”. Jämför råge, råga; fylld till brädden och  ”hon är på rågan/rågen”; hon är gravid, enligt Byrman (1989) endast belagt i Finland.

se hångla.

(sl) hårt och känslolöst knull. ”Jag ser framför mig kukens införande i min slida, i alla möjliga vinklar. Ett råknull alltså.” (Förbjudna drömmar 1993) ”Ibland fick jag en känsla av att hon ville ha sig ett råjuck.” (Drougge 1998/2003) Se också RUK och råsex.

(euf) förr om ogift kvinna som blev med barn. Idag kan man som bekant ”råka illa ut” och få oönskade barn både inom och utom äktenskapet.

(dial) spott, munslem. (ORB)

(skol sl) r. Bergman (1934) har råkhuset om avträde i Halmstadskola. Ordet kan ha med rökare; fjärt, att göra, men kan också komma av att dåtidens skoltoaletter var platsen för smygrökning, då rökning var strängt förbjudet i skolorna. Man råkades i huset för att röka. I Kalmar talar man, enligt samma källa som ovan, om rökrummet i samband med avträdet.