(sl) (med översta lådan utdragen)  kvinna med kurvor och stor byst. Av rokoko; fransk konst- och möbelstil från 1700-talet med bulliga, svällande och svängda former.

(smn) penis. Så här berättar Tove Tryti (1985) om detta namn: ”En fuglekikkerkrets brukte betegnelsen Roland, et ordspill på den svenske ornitologen Roland Staav. I samma miljø fick man det avledede verbet å rolandere, dvs tisse.” På min brevförfrågan säger sig Roland Staav inte ha en aning om denna "utmärkelse”. Men, säger han, ”som ledare av många exkursioner på 70-talet kanske jag blivit något av så kallad ’offentlig person’ och som sådan får man väl stå ut med både det ena och det andra”. Någon "läsvärd lösning” på uppgifterna kan han inte bidra med.

(sl) en extra stilig kuk som går som ett ur.

(sl) spy, kräkas. Se också roffe.

se under mens, menstruation.

 (euf) 1 samlag. ”Jo, att hon tillåter mig en liten rolighet med sig, hon förstår, här på soffan.” (Hallenstierna 1972/1700-tal) ”Och när brudgummen var gången, så hade bruden och Sven Magnus lite roligt ihop. De tyckte väl att det var drygt att vänta på brudgummen — bruden var rätt glad åt manfolk, hon.” (Moberg 1953)  " Jag har från minst ett par håll hört hur barnmorskor ännu på 1960-talet  kunde väsa i örat på en födande ung kvinna: — Ja, nu skriker du minsann, men det skulle du ha tänkt på när du hade ditt lilla roliga." (Lindström 2021 s 250)  2 onani, runk.

(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.

(sl) 1 sperma. 2 leka rommen av sig; få utlopp för sin sexdrift innan man stadgar sig. Jämför stånga hornen av sig. Norsk slang har han har rogn (rom) i påsen om en sexuellt lysten man. Dansk slang har kaster rogn, rogner om att göra barn. 2  Kotsinas (1996) har ”toalett” med tidsangivelsen 1897.

(sl) bög, homosexuell.

se rumpa.

(dial) "Kåt om qvinnor." (Ordbok Öfver Helsing-Dialecten 1841)

(för sl) formlikt om arsle, rumpa.

(sl) runka.  Även regional variation av runka t ex i Västergötland.

(lmo) kvinna för en snabbis: rulla på—rulla av. Från engelskans roll on roll off.

(sym) 1 kvinnans könsorgan, vanlig redan i medeltida franska sånger. Blygdläpparna påminner om rosens kronblad. Duerr (1996) berättar att de senmedeltida kvinnohusen ofta låg i Rosengränd eller var uppkallade efter rosen, som t ex bordellen Zum Rosenlöcher, där mannen kunde ”göra hål i” (lochen) rosorna. Ett annat kvinnohus hette ”Zur schwarzen Rose”, något som kan anspela på könshåret.

William Shakespeare (1564—1616) använde gärna ordet ’rose’ för vulvan. I modern tid har bl a den amerikanske dramatikern Tennessee Williams (1911—1983) använt rosen som symbol för fittan i Den tatuerade rosen (1950). Och i Sverige har den odödlige Bellman använt sig av blomsterspråk bl a i Fredmans sång no 38 (1791): ”En Potifars hustru med sköna maner/ Joseph till kärlek vill locka,/ Rycker’n i manteln och suckar och ber:/ Sitt ner, sitt ner!/ Inunder paulunen den skönaste ros/ Stod för vår Joseph att plocka,/ Men som en lymmel han flydde sin kos,/ Det tros, det tros./ Ack, om jag varit i Josephs ort,/ Jag vet, vad jag gjort.” Historien om Josef och Potifars hustru berättas utförligt i 1 Mos 39.

”Det var inte så att de ofelbart ville plocka alla dessa rosor, och hur skulle de ha kunnat göra det då de alltid var erbjudna ett tjugotal, och av våra fyra libertiner var det bara två som var i stånd att utföra denna handling.” (de Sade 2005/1785) ”Halvt bedövad av hettan och doften från hennes kärleksros besjälades jag blott av tanken att bereda henne en lika stor njutning som hon beredde mig.” (Het semester 1931/1967)

En vit ros kan symbolisera en kvinnas oskuld ”Den här kopplingen mellan kvinnlig sexuell dygd och blommor ser man också i det gamla och inte så litet sexistiska uttrycket som kan användas om handlingen att ligga med en sexuellt oerfaren kvinna — deflorera*. Bokstavligt betyder ordet att ’ta blomman’.” (Milles 2010) Se defloration.

Även i uttryck som vattna rosen eller rosen vattnas (med sperma och sekret). ”Ni vet att — om inte alla goda tecken slår fel — rosen som bäst håller på att vattnas därnere och att det vattnas i munnen på Er själv, tills ni plötsligt blir alldeles torr i munnen av spänning.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Också köttros (Kotsinas 1998). 2 klitoris. 3 jungfrudom som hos Bellman i (F E nr 33): ”Sitt stilla, tag min ros ej bort.” 4 anus. Enligt Duerr (1996) kunde ros i t ex Frankrike också vara bordelljargong för anus. Så hette analsex ”sfogliar la rosa”; att plocka bladen av rosen och ”faire feuille de rose” är ett uttryck för anilingus*.

På tyska finns slangens Rosengärtner; rövknullare. (Gärtner = trädgårdsmästare) ”Och om man särade lite på denna utsökta röv visade sig en mjukt karmosinröd rosenknopp som naturen ville presentera för er i hela dess fräschör.” (de Sade 2005/1785) Norsk slang har rosen; endtarmsåpningen och amerikansk slang rosebud; rosenknopp för samma bak. 5 sperma. ”Sirka fnittrade, hissen knirkade och Karlgren vräkte sig gnäggande mot väggen när orgasmen träffade honom som ett klubbslag i skallen. Vita rosor plaskade mot den blåmålade plåtväggen.” (Johansson 1990)

(no sl) för kuk. Se även under panrter.

(ty) den ljusröda trekanten. Under andra världskriget (1939—1945) förföljde tyska nazister homosexuella och sände många av dem till koncentrationsläger, där de som igenkänningstecken tvingades bära en ljusröd trekant.

(sl) ha moster Rosa på besök; om mens, menstruation. 2 rosa blötmun, rosa tacon; fitta. 3 (am sl) rosa. Vanligt  i porrbranschen för att sära på blygdläpparna. ”Om vi fotar för en tidning måste jag få se dig sära på den lite. Fint rosa. Ja. Just det. Fint. Oh ja. Får jag se det fina rosa. Mmm. Bra. Får jag se ett finger glida in i det där fina rosa? Mm-hmm.” (Jameson 2005) 3 paddla rosa kanot; kvinnlig onani.

(smn) fitta.