FULA ORDBOKEN

rôvlapp

(dial) stjärtlapp.  En sorts tefat i plast försedda med handtag att hålla sig i som göteborgska ungar åkte utför med. Lars-Gunnar Andersson (2021) som uppgifterna ovan hämtats från vet också att berätta att i butikerna kallades dessa rôvlappar för stjärtlappar.

rPenis

(sl) där r = real. Se också aPenis och ePenis.

RTFM

(sl) kort fö Read The Fucking Manual; läs den djävla bruksanvisningen.

rubber

(sl) knullgummi*. Av engelska rubber; gummi.

rubber queen

(eng sl) homosexuell som tänder på gummi (rubber). Se även queen.

rubberdolls

(eng) gummidocka kallas en person som är mer eller mindre täckt med latex eller pvc. Till denna tajta dräkt finns tillbehör i form av gummibröst som pumpas upp med hjälp av luft eller vatten.

rubin

1 (euf) kvinnligt könsorgan med tonvikt på klitoris. 2 (för sl) rubiner; pungkulor.

ruckel, ruckla, rucklare

(euf) knull, knulla, knullare.  Ägna sig åt osunt och nedbrytande nöjesliv. "Hist.: sedan 1769." Svensk dialekt  ruckla; ragla, vackla, vara sjuk.  "Nu har jag läst Hedda Gabler! Det var skidt med Ejlert Lövborgs talent som inte tålte ett godt ruckel hos horor och litet slagsmål med polis." (August Strindberg i ett brev till Birger Mörner 10 mars 1891)  

ruden

(sl) äcklig, rutten enligt slangopedia.se

rufa publica

(lat) offentlig kvinna, prostituerad. 

ruff

(sym) kvinnligt könsorgan. Jämför kajuta.

ruffsan

(sl) fittan enligt vadkallasfittan.se.

rufsetufsan

(no sl) fitta.

rugga

1 (dial) i rugga; brunstig. (ORB) 2 (sl) runka+plugga samtidigt.

rugguggla

(sl o so) en gräsligt ful tjej. "Det allra fulaste ordet är en uppvisning i dubbla g:n: Rugguggla. Ser ni? Så fruktansvärt fult." (Helena Ljung: Ljungeltelegrafen 11 juli 2001) Se även uggla.

ruin, ruinera

(lmo) ruin; urin. Därav ruinera; urinera.

ruinporr

(nyo) sägs sådana personer syssla med som reser runt och tittar på och fotar förfallna byggnader och minnesmärken.

RUK

(sl) Råknull Utan Känslor.

ruka

(dial)  liten hög. Förekommer som häst- och koruka hos Ihre (1766) och förklaras med ”så mycket träck som fälles på en gång”. SAOB har ruka från 1749. Rietz (1867) har ruka (Hls), ruke (Ögl) och roga eller råga (Sk), även han i samband med häst och ko. Ohlmarks (2004) har ruga om samma sak. ”Han blev efter godkännande som kadett kallad ruka (redan på 1850-t), ett namn som antydde de äldres förakt och av inhemskt ursprung utan sammanhang med det engelska ordet ’rooky’, som på samma tid betydde ’rekryt’. Han kunde också få heta gallruka, dvs färsk ruka.” (Langenfeldt 1947)

rula

(dial) ha samlag. Även skrynkla*.

TILLBAKA TILL TOPPEN