(dial) löptid, brunsttid (för katter, vanligen i mars). (OFVG)

(dial o åld)  Rietz (1867 har ’i bet para sig: mest om bockar’. Rietz ser också släktskap med ränna, råna; vara brunstig.

(sl) 1 anus. 2 testikelpung. 3 spya. Samtliga ger avkastning på satsat kapital. Kanske av ränta i återbäring: ”få ränta på uppätet kapital.”

1 (dial) Rietz (1867) har även häst- och koräpa; ”liten hög af spillning”. Detta i Västergötland och Bohuslän. Samma sak i Östergötland och Närke heter råpa. Rietz jämför med fornnordiska ræpa; flytande orenlighet. I överförd betydelse nedlåtande om uttjänt, risig och elak käring. 2 räpa; rapa (OFVG) och exemplet: Jag rapade med fel ände (dvs fjärtade). 3 (sl o sbst) se under ny (2). 

(dial o åld) äldre nordsvenska räär. Penis. Enligt Torp Nynorsk etymologisk ordbok (Kristiania 1919) kan rär ha släktskap med grekiska rethos; lem m m. Används mest om hästar och tjurar, men också om människor. Ordet finns med hos Ihre (1766) som anger Västergötland som hemort. Rietz (1867) menar att ordets spridningsområde är hela Götaland och delar av Svealand. Rietz har även formen räl* med hemort Skaraborg. ”Lika mycke min stolts jungfru hvem det är./ men hvem det är så har jag rär/ men hur det är så har jag rär,/ hon trodde det varit herran/ under tiden.” (Byrman/Olofsson 2011) Lundbladh (2012) har rär; penis (på häst).

Med tanke på att de kvinnliga könsdelarna ända fram till slutet av 1700-talet inte hade egna medicinskt gångbara namn utan uppkallades efter manliga motsvarigheter, är det inte konstigt att uppsalaprofessorn Lars Roberg i sin lärobok i anatomi Lijkrevningstavlor (1718) har med namnen kvinnorær och penis muliebris (kvinnopenis) för klitoris. Jämför rær (da) kund till prostituerad.

(sl) rännskitan, diarré. Se under ränn, ränna.

(sl) en snabbskitning ofta med löst innehåll.

1 ofta talas det om mannens rätt eller rättigheter i äktenskapet, dvs att kvinnan har skyldighet mot mannen att ställa upp på ’äktenskaplig förening’ då denne kräver det. "Bonddräng i Dal tjänar hos en gammal bonde, som hade en ung hustru, uti 7 år; missbrukar mannens rätt, som därav ängslas och dör."  (Linné [1700-t] 2022 s 74) 

Mer sällan talas om kvinnans rätt i sammanhanget, men Anton Nyström nämner i sin bok Könslivet och dess lagar (1921) ett förslag till hustrurätt utarbetat av en viss Bas Beuker Heidenrecht: ”Även anser jag för rätt, att om en man ej kan fullgöra hustruns rätt och hon klagar däröver, han skall bära henne över sju gärdesgårdar och bedja sin närmaste granne att han hjälper hans hustru; då hon blivit hulpen, skall han återtaga henne och återbära henne hem och sätta henne sakta ned och framsätta för henne en stekt höna och en kanna vin.” ”I en usel kammare varseblev jag en mörkhårig, stolt skönhet, som bittert beklagade sig över min lögnaktige bror och tackade Gud för att hon ej beviljat honom en makes rättigheter.” (Casanova 1936/1700-t) 2 i skånskan finns  rätt hen i väret; rent, rätt (rent) åt helvete, som enligt uppgiftslämnaren Morgan Johnsson i Arlöv ”troligen kommer från danskan”.

fornsvenska räver, isländska refr; räf. Nordiskt ord till en rot med betydelsen rödbrun. 1 (sym)  kvinnans könsorgan. Den peruanske författaren och antropologen José Maria Arguedes (1911—1969) berättar i Räven uppe och räven nere om kunderna på en spansk bordell: ”De gick fram och tillbaka och förbi de öppna dörrarna till sovrummen. De prostituerade satt i linnekläder på låga kistor i rummets fond. De flesta särade på benen och visade sitt kön, ’räven’, en del rakade, andra inte.” 2 flå räven; (åld) kräkas. ”Han flådde räven (kräktes), läste apans fadervår (mumlade mellan tänderna), återvände till sina får (höll envist fast vid sina idéer)...” (Rabelais 1945/1534) 3  sälja taskerna till räven som enligt uppgift från Glenn Welander i Skara (mejl 28 dec 2014) är ett rejält och saftigt västgötskt uttryck för att det som är gjort inte går att göra ogjort. För som Welander tillägger ”är taskerna sålda så är man klapphingst eller oxe hur väl man än vill backa tillbaka och göra beslutet ogjort.”

1 (sl o ljud) spy. 2 (dial) röv. Glenn Welander i Skara har äpplaräva, äpplarôva, ett ofta använt uttryck i hans barndom i Larv i Vara kommun. ”Det går åt äpplaröva; det går åt helvete, som Welander menar är "ett slags ilsket, uppgivet, förtvivlat verbalt uttryck för att man inte behärskar situationen och att det känns drabbande på ett eller annat sätt.”  Det finns ett ålderdomligt skällsord rävahjärta här presenterat hos Inedahl (2023) med ett exempel från Södertälje 1639: "Mäster Anders satt och pratade med sina vänner när dörren öppnades och Johan Olofsson kom in. Några anser att du har ett rävahjärta, sa han vänd till mäster Anders. Vi har nog alla lite av den varan, svarade mäster Anders lugnt, men Johan Olofsson höjde rösten och fortsatte: Du är en skälm* och äreförgätare och har ett rävahjärta, sa jag." Petter Inedahl tillägger: "Äran var som sagt viktig på 1600-talet, och en äreförgätare hade väldigt lite av den varan som man kan förstå".

(sym) kvinnligt könsorgan. Se även räv (1).

(sl) svagt kaffe enligt Nilsson (1937). Även om svagt te.

(sym) mustasch.

(sym) fitta. Se även sax och räv (1).

vanlig erotisk symbol för kuk i likhet med t ex ekorrsvans*. Se även under svans.

(dial) skånska för skinka, sittmuskel. Se också balle (2).

(sl) mens, menstruation*. Efter rödmarkerade avgångar i tåg- och flygtidtabeller.

(sl) mens, menstruation.

(euf) mens, menstruation*. ”Jag var utknullad och hon också, de röda dagarna kom synnerligen lämpligt.” (Het Kärlek 1967) Se även lingonvecka.