pissoar
franska pissoir, bildning till pisser; pissa. ”Hist.: sedan 1868”. (NEO) Pissorden är ljudhärmande, som t ex tyska pissen och engelska piss. Se även piss, pissa. ”När den romerska kejsaren Vespasianus (9—79 e kr, kejsare 69—79) tillträdde sitt ämbete fanns det gott om hemlighus* i Rom men inga pissoarer. Vespasianus satte därför ut tunnor på de mest utsatta platserna i stan och sparade all urin i cisterner och sålde det till färgarna. När sonen Titus klandrade fadern för att han gjorde pengar på verksamheten, och menade att ett sånt stinkande företag inte borde avgiftsbeläggas, lade fadern de första slantarna från verksamheten under sonens näsa och undrade om de luktade.” (Återberättat hos Harington 1962/1596.)
Uttrycket ”pecunia non olet”; pengar luktar inte, tillhör numera kategorin bevingade ord. Orden fanns, enligt Holm (1978), ännu tidigare hos Cicero (106—43 f Kr). Kvinna (28) om pissoar: ”Allmänna kissplatser för gossar oftast besökta av fullisar, utslagna.” ”Horgatan var en blandning av pissoar och koncentrationsläger.” (Bjørnebœ 1967) Här avses Reeperbahn i Hamburg. I många kretsar är piss, pissa outtalbara ord och ersätts ofta med kiss, kissa. Däremot gäller, av någon egendomlig anledning, samma prydhet inte ordet pissoar som används närmast ohämmat utan att behöva bytas ut mot t ex kissoar. Kanske är det så att pissoar är ett lite mjukare och mer fint franskklingande än det grövre och mer rakt på sakordet pissa?
(so) föraktfullt om prostituerad*. Se även under box.
fenomenet beskrivs i en artikel i DN (17/6-1994) som handlar om den amerikanske popkonstnären Andy Warhols (1928—1987) utställning abstrakt på Rooseum i Malmö: ”1977 inledde Warhol en serie ’Pisspaintings’ som han sedan, då och då, fortsatte med ända fram till sin död. Dessa åstadkoms genom att Warhol och hans vänner (både manliga och kvinnliga) fick urinera på dukar överdragna med kopparmetallfärg. Urinen gjorde att färgen ärgade och på dukarna bildades abstrakta, såväl spräckliga som molnartade formationer.” ”Skulle Andys rika konstköpare ha vetat att hans s k oxygeringstavlor var målade genom att han själv, hans medarbetare Ronnie Cutronne, men i de flesta fall bara helt tillfälliga människor från gatan utanför hans ateljé fick pissa på dukarna så ... Människan ville bedras och Andy tillfredsställde deras önskan.” (Oravsky: La nuit américaine i Subaltern Bok 2/2005)
(sl) kuk. Se även pinne.
(lmo) 1 med i Pauline Helgesons anmälan av Kristofer Folkhammars ”När han kysste mig förlorade jag allt” (SvD 21 juni 2012) där ”Folkhammar öppnar dörren till homosexualitetens enkönade värld där begäret till den andre mannen genomsyrar allt”. Och, fortsätter Helgeson: ”Där finns källarmännen ’pisspojkarna’, som bebor begärets underjord med krämer och handklovar, vars kärlek har blivit blind”. 2 i Bryssel finns en staty av en ”vattenkastande” pojke, Manneken-Pis, ibland vanvördigt kallad pisspojken. Se också manick.
se potta.
(eng sl) falsk erektion. Grose (1785) har exemplet: "That old fellow thought he had an erection, but his — was only piss-proud; said of an old fellow who marries a young wife."
1(so) föraktfullt och nedsättande om prostituerad och sängvätare. Västgöta-Bengtsson (1993) menar att ordet är ”ett ej uppskattat men ändå skämtsamt smädeord”. Ruska egentligen avhuggen gren med mindre löv- eller barrförsedda kvistar. 2 könsbehåring. Se även ruska.
(so) allmänt skällsord till båda könen. Se även råtta.
(sjö) ”orientaliska gummisandaler med snodd mellan stortån och den närmaste granntån (sk flip-flops). ’Att ha ställt pisstofflorna’ är en eufemism - förskönande omskrivning - för att ha gått över sidan, dvs hoppat över bord.” (Dalnäs 2014)
pissnödig*. Trängd; hårt ansatt av fornsvenska trängder. ”Du såg ju ut som en pissträngd kanin, när du smög dig in, och inte som en friboren gymnasist — är du rädd för folk?” (Lidman 1952) "Jag är så pissträngd av idéer efter de sista skittunnorna de slogo över mig att jag skulle behöva en levnad till för att hinna skriva dem." (Meidal 2022 s 73) Se även nödig.
(dial) pissnödig*. (ORB)
se morgonstånd.
se pissoar och ställe (3).
(dial) potta*, nattkärl*. Mest om mjölkstäva, ett kärl att ha mjölken i. Stäva är en bildning till stav och kärlet gjordes av stavar, stäver.
1 (dial) det man pissar med. "I en Ursprungssaga från Edsele i Ångermanland sägs det att Gud glömt göra ett pissverk på kvinnorna. Karlarna fick gräva ett dike och Vår Herre satte fast en yxa med eggen uppåt på en stång i diket, och så fick kvinnorna gå grensle utefter diket så att en skåra skars mellan deras ben." (Folkksagasn i Sverige 3 s 144) 2 (so) allmänt om något som anses uselt som t ex ett företag eller annan inrättning.
(dial) kallades förr den plats strax utanför farstubron, där man i det gamla bondesamhället pissade det första man gjorde på morgonen och det sista man gjorde innan läggdags på kvällen. Särskilt vintertid gick man inte längre ut än nödvändigt för att pissa.
(fisv) ”ofta förekommande finlandssvenskt pejorativt uttryck, som ’jävla pissväska’ etc. om kvinnliga ovänner”. (Göran Ek, Helsingfors) Se även väska.
(sym) träskor eller trätofflor som står redo för den som ska ut och pissa.
(sym) latin pistillum; mortelstöt. Fortplantningsorgan i vissa växters blommor. 1 klitoris. ”Strax känner jag hans tunga i min blomma, ivrig som ett bi på jakt efter pollen. Han finner pistillen och genomsöker den med sin mjuka tunga och dess lätta beröring sänder ilningar genom min kropp...” (Dolce Vita 2/93) 2 penis. Se även ståndare.