pisse
(sl) 1 pissa. 2 kuk. 3 pisse i kisse*; knull, knulla.
(sk) en som har svårt att hålla tätt som ofta är pissig; nerpissad och skälls för pisseblaga. Uppgift från Ohlmarks (2004).
(dial) ”blemma på ögat”. (folkmun.se)
(sk) urinblåsa. Se även blära och blåsa.
(no sl) jättebra.
(åld so) saltpetersjudare. Att vara saltpetersjudare ansågs av Stadsarkivets Mats Hayen vara "tidernas vidrigaste Stockholms yrke". Arbetet gick ut på att samla in urinindränkt jord för att ur den utvinna saltpeter, som bl a användes till att framställa krut. Under 1600-talet reste saltpetersjudare runt i landet och samlade gödseljord från stall och ladugårdar. I folkmun kallades de föraktfullt för pissegubbar.
(sk) om den som klantar sig, begår en dumhet.
(dial) skånska skällsord.
”vagel i ögat”. (folkmun.se och Lundbladh 2012)
(sl) toalett. Se även kruka.
(sk) pissoar. Se även kur.
(sk) skitsnack.
(sk) bassängen där bonden tömde djurens urin.
se pisseverket.
(sl) fitta. Jämför murra.
(fra) pisser en lit; pissa i sängen. 1 barn som väter under sig. Lit = säng. 2 maskros. Anses ha urindrivande egenskaper.
(sk) om den som pissar ofta eller pissar på sig.
(dial o åld) pissredskap. Se även redskap.
(sl) 1 fitta. Se också ruska och tofs. 2 nedsättande om kvinnor i allmänhet.
(sk) pisseskur; kortare regnskur och pisseskuravär; mer ihållande regnskurar.