pinis
(nyo) ”pinsam penis”. (SAO 2013)
(no sl) penis.
(barn) 1 det man pinkar med. ”— Vill du se min pink? sa Kerstin. Hon tog av sig de vita små trosorna. Jag visste hur en flicka såg ut men bara på håll.” (Martin, Kärlek 4/1965) 2 kiss, piss. Swedberg (1720-t) har pink; urina, lotium (urin) och pinkar; pissar. 3 i västerbottniska Byske menar uppgiftslämnaren (kvinna f 1918) att ”täije peinken” (tagit pinken) om kvinna som blivit gravid är ”ett grövre talesätt som används av män”. (Byrman 1989). Se också pick och pinka.
(barn) kissa, pissa. Hellquist (1980) menar att ordet kan spåras tillbaka till omkring 1640-talet. SO har "hist.: sedan 1651”. Hellquist jämför med danska pinke och tyska pinken, pinkeln. Han håller däremot inte med de ordforskare som menar att pinka är avlett av östfrisiska pink; penis. Förmodligen är pinka precis som kissa och sissa barnspråk för pissa. ”... pianisten Glinka pinkat, en pöl vid pianot...” (Hammarén 2003) "När han skulle kasta upp käringen på sig blev hon så rädd att hon pinkade på honom. Gasten blev rasande och kastade iväg gumman och sa: 'Jag ska hämta min bänk och mina verktyg, så ska jag göra dig tät'." (Gustavsson, P 2021 sid 216) Några röster kring ordet: ”Pinka är småfånigt.” (man 30) ”Äckligt, gubbaktigt liksom pissa.” (kvinna 23) ”Slarvigt sätt att kissa.” (kvinna 28) Pinka (dial) som betyder ungefär ”slå på metall med en hammare så att ett klingande ljud hörs”.
(åld o so) SAOB om "person som drar omkring i landet och försörjer sig med att förtenna grytor o.d.; landstrykare". "Denna Bodil, 'Tyska Bodil', har lämnat en tillvaro som byggmästarhustru för att följa en grupp 'pinkare', också kallade tattare." (Lennartsson 1999)
(euf) SAOB har "skämts. l. eufemistiskt, numera föga br.) kasta sitt vatten, urinera. (Heidenstam Karolinerna 1:58 1897)" Se även sinsilera.
(euf o barn) det man pinkar med. I stil med framstjärt (se do). Uppgift från Nils Larsson (f 1945 i en by i Västmanland) vars mor (f 1915) använde uttrycket i hans barndom. Se även stjärt.
(skol sl) Bergman (1934) om avträde i Skaraskola. Han jämför med tyskt skolslang Pinkelage och Pinkulatorium.
ordet förklaras av Anders Rundberg i artikeln Hotet kommer från höger (SvD 3 aug 2012): ”Vi i Queers against pinkwashing har under snart två års tid arbetat med att synliggöra fenomenet pinkwashing; att utnyttja hbt-rättigheter för att framställa rasistisk och islamofobisk retorik som liberal.” Rundberg exemplifierar med ”hur staten Israel använder pinkwashing genom att hävda sig vara ett liberalt och människorättsrespekterande land på grund av sin liberala homolagstiftning, samtidigt som Israel agerar folkrättsvidrigt på Västbanken och i Gaza.”
(sl) 1 kuk. Även fnitterpinne; att skratta åt eller av, och bierpinne, fläskpinne, glädjepinne, härvpinne, kisspinne, knullpinne, myspinne, nödfallspinne, pekpinne, pinkapinne, pisspinne, stingpinne, stinkpinne och tältpinne; pinnar som pinkar, stinger och stinker. Se även fröjdepinne. ”Å vem kan lita på att Söderman på Saltkråkan int tvinga barnbarnet Stina att glufsa på hans skäckiga gamla bierpinne?” (Teratologen 1998) ”Och den stormäktiga drottningen över 69-öarna tog nu min lem mellan sina högvälborna läppar och slukade hela pinnen ända in till roten.” (Harris 1965/1900) "På sin höjd kunde mäns masturbation utgöra en komisk passage: en penis i en ljummen äppelpaj, den frigida fruns äcklade blick på hur en liten tältpinne reser sig under det gemensamma täcket." (Recension i SvD den 21 januari 2024 om Åsa Kalmérs Naket. Hans mest intima) Också ispinne om ståkuk. ”Först trodde Cecilia att det var en pinne. Men det kunde det ju inte vara — för hon hade verkligen aldrig sett en skär pinne förut, dessutom såg det ut som om den där underliga saken satt fast på hans mage på något sätt.” (Hasso 1977) ”Glömd var Charlie Fielding, dirigenten som älskade sin pinne.” (Jong 1984) ”Den otrogna hunden ville hem och värma sig vid den gamla brasan en stund innan han stoppade in pinnen i den nya igen.” (Drougge 2003)
Norsk slang har frydepinnen, elskovspinnen och trøstepinnen. Dansk slang har ha’ uro i ynglepinden (Själland) som enligt Bom (1949) betyder ”være erotisk stemt — om mann”. Jämför trumpinne. 2 stoppa en pinne i brasan, få en pinne i holken, gömma pinnen; knulla. 3 hala pinne; runka. 4 ha pinne; ha stånd. 5 I Byske (Vb) säger man om en gravid kvinna att hon har ”fastnat på pinnen” vilket enligt uppgift från kvinna (f 1918) är ”grövre talesätt för män”. Uppgift från Byrman (1989). 6 ramla (trilla) av pinn, lämna pinnen; dö. 7 (svr) i det åländska pinnar och plåtar där plåt = mynt. ”Öster om finns belägg för den milda svordomen nitton pinnar, och väster om Åland har man använt uttrycket tusen plåtar. (Svenblad 2008) "Och krögerskan hade förut, utan vidare ceremonier, låtit mig ta henne under kjolarna. Som ersättning hade hon begärt en plåt." (Brunner 2020 s 127) En plåt var det folkliga uttrycket för en daler kopparmynt. I dagens penningvärde motsvarar en plåt ungefär 45 kronor.
(dial) knulla enligt 20-årig man från Helsingborg.
se kupéstånd.
är en typ av japansk bordell som specialiserat sig på oralsex*. Kunden placeras i ett bås och serveras något att dricka medan den prostituerade utför fellatio* på honom. Tillvalstjänster finns också.
bild av drömflicka efter engelska pin-up-girl; flicka att fästa upp på väggen. Ursprungligen om amerikanska soldaters vana att sätta upp bilder av filmstjärnor på väggen i förläggningen. Till Sverige kom fenomenet omkring 1945. Nuppa, noppa; liten flicka, stumpa samt utvikningsbrud.
(sym) penis. ”Min ros tryckte sig mot hans pion i en liten fuktig kyss innan den öppnade sig, lät pionen dyka in i sig, tills mitt hår mötte hans hår, två gräs som växte samman och dolde all blomman.” (Eckerbom, Kärlek 10/1968) Se även under knopp.
(sl) 1 kuk. Utskjutande del på kanna eller liknande varigenom vätska hälls ut. Använt även i förortslang enligt Förortsslang (2004). Lågtyska pippel; kuk på liten pojke och norsk slang pipen för samma sak. 2 fitta.
(sl) 1 fitta. 2 knull. Thesleff (1912) har ”sätta en pipa”; coire*. Tända en pipa; kåta upp till knull. I finlandssvenskan är pipa analogt med pippa, enligt Göran Ek i Helsingfors. Men också pipa i form av t ex en vasspipa; ihåligt rör. Skära, ta sej, sätta på en pipa; få sig ett knull. ”Visst kunde man säga att jag spelade på dem som på en uppsättning pipor eller rättare sagt pippor.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Se även pippa. 3 kuk. ”Jag höll den varma hårda pipan och sög.” (Delany 2009)
(sl) se lärka.
(dial) knull, knulla. Pippa ”hist.: sedan 1888”. (SO) Pippel (lat); kuk på liten pojke. Se även pip(p) (dial); kuk. Det finns också ett annat passande svenskt dialektord pippla; hastigt röra sig fram och åter i ett hål. SAOB, från vilken uppgifterna ovan hämtats, menar att ordet ytterst kan komma från substantivet pip; rörformigt föremål, eller från verbet pipa; göra pipig eller rörformig, urholka, samt från pippa; sticka, sticka in, peta. Ett vitsigt slangord i sammanhanget är pipparkaka; söt, sexig kvinna. ”Man kan säga pippa istället för knulla, det låter bättre, säger pappa till 15-årig dotter.” (DN 26/2-1967, ”Vi talar med barnen om sex”,)
I novellsamlingen Skärkarlsliv (1888) hade August Strindberg (1849—1912) i novellen ’Skräddaren skulle ha dans’ med ”pippat i ärtsängen”. Författaren och journalisten Thomas Nordegren berättar att ”detta skabrösa uttryck ställde till skandal när boken kom ut och tvingade förlaget att i efterhand skära ut den anstötliga sidan och klistra in en helt ny där orden hade ersatts med ’trampat i ärtsängen’.” (DN 6/3-1985 s 4) Från ett "fult" ord till ett annat. Trampa* kan nämligen också betyda knulla. ”Jo si, ho va som en liten sugmopp på pippe! Ja spände på ho från alla upptänkliga sidor, ha ha ha!” (Johansson 1990) ”Nästa dag värkte mina muskler och jag var öm i käken. Slidan var irriterad av så mycket pippande — med karlar och vinflaskor.” (Hite 1977) ”Vad kommer att hända med pipperiet efter revolutionen?” (Brøgger 1974) ”Ta nu inte illa upp om vi i brist på pipa pippar till vår tröst. Det är ju ändå lördag, den rena musens sabbat.” (Pohjanen 2003) ”Två harpestharar pippa en döende strören.” (Teratologen 1998)
”Lördag morgon, barnen hade fått frukost och satt en trappa ner framför en Pippifilm på videon. Och när barnen får Pippi, ska pappa få pippa.” (Wahl 2004) ”Inga konster nu! — och så gjorde han det — och det var alltihop, sade mrs Pender när hon beskrev sitt första äktenskapliga pipp. (Het Kärlek 1967) Från Malå (Lpl) kommer, enligt uppgift från man (f 1925), ”han har pippat” som han kommenterar ”slang, när graviditeten var oavsiktlig, används bland ungdomar”. Även som militärslang ”han har pippat tjockt” som uppgiftslämnaren (man f 1915) hört i Växjö på 1930-talet. (Byrman 1989) ”Va fan vill småslamper helst leka? Jo, mamma-pippa-barn...” (Teratologen 1998)
I skånskan finns det många varianter där e blir till ett i något som kan ställa till det som i följande gamla gästgivarvits: Restauranggästen: Pippar, fröken? Sevitrisen: Vet hut karl! Restauranggästen: Men jag frågade ju bara efter pipparn!
(dial) dö. (ORB)