näcken
fornsvenska näkker, neker. Ett gemensamt germanskt ord ursprungligen bildat till ett indoeuropeiskt verb med betydelsen bada, tvätta. 1 (euf) redan under 1600-talet svor man vid näcken och hos Bellman heter det på något ställe: ”Här må väl näcken längre stå.” Hellquist (1918) menar att näcken, som svordom i 1600-talssvenskan, kommer av det inhemska näck, den bekante spelmannen vars toner kunde höras under sommarkvällarna från älv- och åstränder. Med tanke på den fruktan människor kände för näcken var det ju inte så konstigt att man önskade sina ovänner i hans våld, precis som man önskade dem i djävulens våld. Men, tillägger Hellquist, ”det är ju inte omöjligt att näcken kan ha uppstått på samma sätt som jäkeln, dvs ur djävulen”. Att underjordens herre har ett finger med i spelet, understryks ytterligare av Frödings ord: ”en sup skall han ha, tacka näcken för det” (1896), där näcken ju är direkt utbytbar mot det betydligt vanligare fan i ”tacka fan för det”. 2 näcken som erotiskt väsen. ”Han (näcken) iklädde sig gärna fästmannens gestalt. Först efteråt begrep kvinnan vad hon hade blivit utsatt för. Det hände att kvinnan blev gravid av näckens famntag, men i vissa trakter hette det att det aldrig blev barn av näckens kärlek.” (Schön 2004)
(sl) streaking*. Ordet belagt sedan 1974. Se även nakenlöpning.
(sl) här en ordlek på näck (sl); naken, dvs det rör sig om en fitta som ligger naken (blottad) och utslagen som kronbladen hos en ros. Se även ros.
(åld svr) SAOB har "sv dial (Värml) näggum; av nej gud om. I uttryck som näggum (om) jag gör det; nej minsann om jag gör det." "Säj det där en gång till, skrek [bonden].. [Skräddaren:] Näggum jag ids ta om'et." (Elsa Carlsson Ett dagsverke Sthlm 1927)
(dial) naken. (ORB)
(sym) kuk. ”Då den högvärdiga frun såg det, lade hon sig tillrätta med buren vidöppen och spärrade in näktergalen.” (Aretino 2008) Se även bur och fågel (3).
se under onämnbara.
(euf) kuk. Ledamot av juiridisk nämnd. "Hon önskade så att han skulle säga fula vackra ord, och när han förde hennes hand till nämndemannen, var det ju så svårt att inte göra som han ville." (Länsberg 1959)
(euf) könsakten enligt uppgift från kvinna i övre medelåldern.
(åld) komma någon för nära; gå hela vägen med någon. ”Han hade suttit bredvid henne, hållit hennes hand och beklagat att han varit henne ’för nära’.” (Clementsson 2016) "Har de varit stygga eller gjort något ont?— Nej, men varit när mig. —Många? — Ja, jag har räknat 60 karlar."(Suneson 1891) "Men ännu värre var de rykten som spreds av vissa av de kvinnor som kommit Magnus 'alltför när'. Hans kropp tycktes inte riktigt vara en mans. Kanske var han egentligen en kvinna?" (Västerbro 2025 s 261)
(euf) vara närgången; ålderdomligt uttryck för att vara i slutet av graviditeten. Se även bortgången.
(sym) bröstvårta*. ”När orgasmen nått sin kulmen vräkte sig mannen åt sidan. Kvinnan låg stilla en stund och skrevade. Vänster bröst hade mannen dragit fram, ett underbart skönt bröst med en spretande brun näringsgrodd.” (Johansson 1990)
(sl) ”knullstrid” utan inslag av våld. ”Vi tycker att det är för ruskigt att vaktkonstaplarna ska kunna spionera rakt in genom olåsta dörrar för att se efter om en fånge och hans kvinnliga besökare har gått i närkamp.” (Inge och Sten 1971)
(sl) kondom, knullgummi. Motsvaras i norsk slang av nærkampshandske. Se även strumpa.
(sym) fruktbarhetskultens främsta offerplatser var belägna på näs och uddar*. Dessa uppfattades nämligen som fruktbarhetsgudens fallos som trängde in i vattnet, dvs sjön, floden och liknande, representerande fruktbarhetsgudinnans vulva. Uppgift från Envall (1969).
från tyskan. 1 (euf) klitoris. I en novell i samlingen Die hundert neuen Novellen (München 1907) av Anthoine de La Sale frågar en värd, till gästernas förnöjelse, sin lille son, som varit med sin mor i kvinnobadet, vem av kvinnorna som hade den största fittan: ”Då menade barnet: ’Den hade säkert min mor, den vackraste och största, men den hade en så stor näsa.’ ’Så stor näsa’, utropade fadern, ’du kan gå, du är en duktig pojke’.” (Enligt Jan Ivarsson i Simrishamn lär Antoine de La Salle ha skrivit Cent Nouvelles redan 1462.) 2 pudra näsan; besöka toaletten. ”Hon skulle väl pudra näsan, svarade han...” (Drougge 2011) 3 lägga, vända näsan i vädret; dö. "Han hette Lars Eliasson, han var fyrtio år gammal, han var inte vidare vacker, men han hade tjugo tusen kronor i modersarv och skulle få lika mycket efter far sin, när denne vände näsan i vädret en gång." (En friarefärd ur Moberg 2023) 4 tyskarna har ett uttryck wie die Nase des Mannes so ist sein Johannes enligt vilket näsans storlek och form avslöjar manslemmens.
Redan Rabelais (1945/1500-t) var inne på den tankegången då munken Johan Kötthackaren yttrar sig om sin ”vackra” näsa: ”Enligt sann munkfilosofi beror det på att min amma hade mjuka bröst: medan jag diade henne, sjönk min näsa in däri som i smör, och där utvecklade den sig och växte som degen i baktråget. De hårda brösten hos ammorna gör barnen plattnästa. Men hör nu på något roligt! Av näsans form ser man att jag har mina don i ordning.” Jämför fot (2).
Öhrn (2005) tar upp ett fall där en näsa kan tolkas falliskt med utgångspunkt från Jakob Bokhandlares anletsdrag (Nilsson Piraten 1937): ”Här ställs näsan mot ögonen och visar på den motsättning som bor i honom (rädslan för kvinnor kontra behovet att visa sin manlighet): ’Den böjda, framspringande näsan gav ett intryck av kraft och djärvhet som strax dementerades av de goda, gråblå ögonen vilka utstrålade melankoli’.”
"En 'riktig' näsa var viktig också för kvinnorna. En lång näsa ansågs i 1200-talets Sicilien tyda på promiskuitet*, och kvinnor som begick äktenskapsbrott kunde dömas att mista näsan. Om en nunna saknade näsa kunde orsaken vara att hon själv skurit av den för att göra sig mindre attraktiv. Detta som en sista desperat åtgärd för att bevara sin jungfruliga dygd, när klostret föll offer för plundrande soldater." (Ännu har ingen avslöjats av sin näsa. Understrecket SvD 1 mars 2017)
”Kära syster! Våra män skulle hela året äta olika slags kött om de bara kunde få. Varför kan inte vi, åtminstone för i natt, smaka på magisterns kött. Efter hans näsa att döma måste han vara utrustad som en kejsare.” (Aretino 2008)
Den tyske öron-näsa-halsläkaren Wilhelm Fliess (1858—1928) menade i sin avhandling Die Beziehungen zwischen Nase und weiblichen Geschlechtsorganen att det fanns ett samband eller en relation mellan kvinnans könsorgan och hennes näsa. Bl a pekade han på att kvinnan ofta blöder näsblod under (eller istället för) menstruationen. 5 syfilisnäsa I Fredmans Epistel nr 48 heter det: ”Akta näsan på dej/ För hvar vacker flicka.” En skämtsam uppmaning till Movitz att akta sig för venerisk smitta. 6 (euf) näsavsöndring; snor. ”Något för bordssällskapet så obehagligt som att man avlägsnar en större näsavsöndring bör dock ej ske vid bordet. Är detta nödvändigt — och det naturligtvis bättre än att sitta och ’supa snor’— sker det så obemärkt och tyst som möjligt.” (Saxon 1914) 7 i utttrycket skita någon på näsan. I ett mejl skriver uppgiftslämnaren Nils Larsson: "Min fru nämnde i dag ett uttryck som hennes mamma brukade använda: SKITA NÅGON PÅ NÄSAN. Henne skiter man inte på näsan. Kanske ett gammalt uttryck som få använder numera. Min svärmor var född 1911 och kom ursprungligen från Lilla Komö utanför Lysekil, men bodde större delen av sitt liv i Rönnäng på Tjörn." Nils Larsson menar vidare att uttrycket skita någon på näsan kan vara besläktat med uttrycket skriva någon på näsan som ju innebär att man försöker påtvinga någon egna tankar och åsikter på ett mindre taktfullt sätt. Kanske är skita någon på näsan en förvrängning eller förstärkning av det språkligt sett tamare skriva någon på näsan.
Det har bara lyckats mig att att hitta uttrycket i följande icke källangivna utdrag i synonymer.se: " Om allt verkligen skulle skita sig och det inte ens skulle bli några tusen sålda ex i Japan finns det åtminstone en sak som Johan kan tänka tillbaka på med glädje. —Det var nog ganska bra att man inte lät någon skita sig på näsan, säger han eftertänksamt."
se hanky code.
(sym) fitta med tonvikten på behåringen. Se även snår.
se nasalsex.
(euf) gå och plocka nässlor, brännnässlor; om att besöka utedasset bakom vilket det ofta växte nässlor. Jag minns från min egen barndom på 1940-talet att någon vuxen ofta varnade mig för brännnässlorna som växte runt utedasset.