FULA ORDBOKEN

klickord

(dial) skällsord, förolämpande uttryck enligt Lundblad/Josefsson (2021).

klifsa

(dial) "bildl manligt könsorgan". (OFS)

kligfitta

(åld so)  Falk (2011) har ”om kvinna som säljer bröd bakat på illa siktat mjöl”.

klijarn

(euf) kliaren, klitoris, kittlaren, enligt Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).

klimakteriekossa, klimakteriekärring

skällsord se vidare under klimakterium.

klimakterium

(latin climactericus; kritisk, ’som hör till de kritiska levnadsåren’ av grekiska klimakterikos; kritisk [tidsperiod].) Hist.: sedan 1905”. (NEO) Den fas i en kvinnas liv (övergångsåldern) som inträffar kort innan menstruationen upphör och de följande närmaste åren därefter. Därav skällsordet klimakteriekossa om kvinna i klimakteriet. "Jag var fjorton år när jag lärde mig ordet 'klimakteriekossa'. Det var på en sex- och samlevnadslektion i sjuan och jag och de andra pojkarna skrattade högt och ljudligt med våra målbrottsröster åt den nya benämningen som med all säkerhet skulle komma att användas ett bra tag framöver mot vår stackars lärarinna och tillika hatobjekt för många av oss." (Utdrag ur brev med rubriken Vad skulle vi göra om de fula orden inte fanns? av Mattias Karlsson) Tyvärr saknas tid och rum för brev och klimakteriekossa. "Därför har man inte velat vara den där klimakteriekärringen och det med all rätt." (Kalmér 2022 s 27)

klimax

(latin climax; stegring av grekiska klimax; stege, trappa) sexuell orgasm*. ”Hist.: sedan 1850.” (SO) ”Jag föreställde mig samlaget som en bergsbestigning tillsammans med en kyrklig resesekreterare med en skål ljummen pulversoppa serverad på toppen, denna topp som kallades klimax, en höjdpunkt reserverad för mogen ungdom med gedigen borgerlig meritlista.” (Halldén 1999)

klimp

(sl) 1 här i betydelsen barn, baby som i  ”hon ska få en klimp”.  ”Hist.: sedan 1882”. (NEO) 2 köttklimp; klitoris. ”Så började hon bearbeta den, strök med fingertopparna över den lilla köttklimpen tills den stod styv.” (de Ville 1968)

klimra

(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1 % av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet.  Vann gjorde klittra*. Jämför klira.

klinga

svärd, värja. 1 (sym) kuk. ”...att en brutal fyrtioåring efter prästens välsignelse lagom beskänkt flår av sin lilla brud underkläderna och sänker sin klinga till fästet i hennes sköte.” (Navokov 1984) 2  korsa sin klinga med någon; knulla. ”Mannen, som redan korsat sin klinga med mig, sprang fort ur sängen och ut i salen.” (Aretino 2008) 3 klinga; kissa. Meddelat av pensionerad småländska. Ordet användes i hennes barndom när hon behövde sitta på pottan. Troligen ljudhärmande.

klingru, kringlu

(dial o åld) gravid*. (ORB)

klinka

1 (åld) rövhalva, skinka. Pluralis klinkor även i sammansättningen arsklinkor. Klinka förekommer i SAOL i betyelsen skinka hos människa. ”Hist.: sedan 1768”. (NEO) SAOB jämför med holländska klink; ”sprickan mellan blygdläpparna, cunnus” och holländsk dialekt klink; ”stjärt hos kvinna”. ”Då borrade sig hans fingrar extatiskt in i det knappa hullet över hennes klinkor, och han morrade likt de unga lejonen en gång på Kybeles heliga berg vid fullmåne.” (SvenskDecamerone 1949) 2 min jämtländske sagesman (f 1929) har klinkor; bröst. Han berättar om röntgenläkaren i Östersund som uppmanade en kvinna han skulle röntga gallblåsan på att ”Maka lite på klinkorna”. Tydligen hängde brösten i vägen (ca 1944). 3 kissa. Meddelat av pensionerad småländska. Ordet användes i hennes barndom när hon behövde sitta på pottan. Troligen efter det ljud som uppstod när den första strålen träffade den tomma pottan. Se även klinga (3).

klinkelinkan

(lmo) fittan.

klintan

(sl) klintan, klintan Doris; klitoris.

klippa

(sl o vb) klippa en brud; knulla, förföra en kvinna. Även klippa färdbiljetten; där det enligt en oskriven lag anses vara chaufförens ”rättighet” att få ett knull med liftande flickor som betalning för skjutsen. Se även fixa, kirra.

klira

(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1% av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet. Segrade gjorde klittra*

klister

(sl) sperma*. Se även pensel.

klitis

(sl) klitoris*.

klitoridektomi

(grekiska kleitoris; kittlare och ektome; bortskärning) ett blodigt ingrepp mot kvinnans yttre könsorgan och då främst klitoris vid t ex sjukdom eller omskärelse*. Freud menar att avlägsnandet av klitoris är ett försök att ytterligare förkvinnliga kvinnan, vilket skulle bli resultatet av att man avlägsnar denna falliska kvarleva och på så sätt utför en biologisk kastration av kvinnan. På 1800-talet ansåg den amerikanske läkaren A J Block att klitoridectomi hindrade flickor från att onanera. Operationen lugnade dem.  Att kirurgiskt avlägsna klitoris förekom runt sekelskiftet 1900 på flera håll i västvärlden. Den engelske kirurgen Isaac Baker Brown var den som introducerade klitoridektomin mot slutet av 1850-talet. Han menade att onani var orsaken till merparten av kvinnornas nervösa sjukdomar och att lösningen därför var att skära bort klitoris. Han stoppades efter några år, men ännu så sent som på 1930-talet praktiserades operationen om än i liten skala i Europa, medan stympningen fortfarande äger rum i en rad asiatiska och afrikanska länder. Se också KKS.

klitoris

(latin clitoris och grekiska kleitoris; kittlare, liten kulle till grekiska kleiein; tillsluta) Även clitoris. Enligt Bergman (2007) är det vetenskapliga namnet klitoris känt sedan åtminstone början av 1800-talet medan  SO har ”hist.: sedan 1910”.

Bergman redovisar namnen blygdtunga, mandel, skamtunga, tunga* och kittlare* för klitoris. Japanerna kallar den hoju, en buddistisk term som betyder dharmas magiska juvel. Kineserna kallar klitoris för guldtungan, den gyllene klyftan, njutningens säte och jadeterrassen. Det lär ska vara maorierna på Nya Zeeland som har flest ord för klitoris av världens folk. Utvecklingsmässigt motsvarar kvinnans klitoris mannens penis.

Den australiensiska urologen Helen O’ Connell, landets första kvinnliga urolog (1993), beskriver klitoris som ett 10 cm långt organ, med samma svällkroppar och vävnad som penis, bestående av huvud, kropp, ben och körtlar och försedd med 8 000 känselceller, dvs dubbelt så många som mannens penis. År 1559 hävdar kirurgiprofessorn Renaldus Columbus i Padua i boken De re anatomica att han upptäckt klitoris och att detta organ ”i allra högsta grad är hemvisten för kvinnans njutning”. Vidare säger Columbus att klitoris liknar penis för ”om du rör vid det ska du finna att det blir en aning styvare, och avlångt till en sådan grad att det ter sig som ett slags manslem”. Och, fortsätter professorn, ”eftersom ingen har skönjt dessa utstående delar och deras göromål bör det, om det är tillåtligt att ge namn åt något som upptäckts av mig, kallas för Venus’ kärlek eller ljuvhet”. Samtliga dessa uppgifter är hämtade från Laqueur (1994) som också berättar att Columbus efterträdare vid Paduas universitet Gabrielle Fallopio (1523—1562) gjorde gällande att det var han som upptäckte klitoris först och att alla andra var plagiatorer.

Men Caspar Bartholin, framstående 1600-talsanatom från Köpenhamn, menar att både Columbus och Fallopio har fel då klitoris, enligt honom, varit allmänt känd sedan 100-talet. ”Till slut insåg jag det uppenbara: klitoris var inte en tydlig spets som en spik på väggen eller ett kyrktorn i ett landskap eller en näsa mitt i ansiktet, det var en sorts tilltrasslad knut utan någon riktigt egen form, ett ytterst litet kaos som utvecklades i mötet mellan två små slingor av kött, som när bränningarna kastar två vågor mot varandra.” (Millet 2002) ”Behandla inte hennes klitoris som om det vore en hissknapp. En del tänker att ju mer de trycker på den desto snabbare kommer du till högsta våningen.” (Cox 2004)

TILLBAKA TILL TOPPEN