FULA ORDBOKEN

kleptofili, kleptolagni

(grekiska klepto; stjäla och lagneia; vällust samt philia; kärlek, dragning till) att känna sexuell vällust vid stöld. Ofta är det inte den kriminella handlingen i sig som väcker lust, utan spänningen i samband med den.

kleptomani

(grekiska klepto; stjäla och mania; raseri, vansinne) ett impulsivt, tvångsmässigt stjälande, ibland resulterande i sexuella vällustkänslor. Kleptomani, ”hist.: sedan 1884”  (NEO), är vanligast hos kvinnor och särskilt starkt framträdande under menstruation, klimakterium och graviditet. Sigmund Freuds kollega Otto Fenichel (Psychoanalytic Theory of Neurosis, London 1946) berättar om en kvinna som blev sexuellt upphetsad av att stjäla, fick orgasm i själva stöldögonblicket, men som var helt frigid* vid samlag.

klereneid

se kankerlijer.

klet

(euf) sperma*, könssaft.  Något kladdigt, kletigt. Av kleta troligen en sammansmältning av klena och smeta.  NEO har ”hist.: sedan 1866. ”... han kände hur hennes klet på hans fingrar blandade sig med hans på hans fingrar när han försökte dra sin födslolem* närmare henne utan att kunna flytta sig själv, sin kropp närmare.” (Pohjanen 1984)

kletan

(sym) fittan. (vadkallasfittan. se)

klev

 fornsvenska klef; klippa. Här fitta.  Bergsklyfta, trång bergsstig. Se även klyfta.

kli

(sl) betydelsen beskrivs hos Wiklund (1999/1940-t): ”Förmågan till utlösning (bytta, bydis, sats) kom väl först i 14–15-årsåldern, men långt innan dess hade vi förmågan att uppnå den torra, introverta utlösning som på Söder kallades ’kli’. — Haru fått kli ännu? frågade vi varandra.”

klia

(sl) även klia klitta, klia Doris. Runka, onanera. ”I en av novellerna är han rent av tvungen att klia av sig ollonet, innan ljuset går upp för honom: han behöver fru, barn, bil, hund och hus.” (Blå 2007)

klia kiwin

(nyo)  (2013) ”kvinnlig onani.” (SAO)

klickhora

(sl) person som söker bekräftelse på nätet. Se även mediehora.

klickord

(dial) skällsord, förolämpande uttryck enligt Lundblad/Josefsson (2021).

klifsa

(dial) "bildl manligt könsorgan". (OFS)

kligfitta

(åld so) Falk (2011) har ”om kvinna som säljer bröd bakat på illa siktat mjöl”.

klijarn

(euf) kliaren, klitoris, kittlaren, enligt Lars Robergs Lijkrevningstaflor (1718).

klimakteriekossa, klimakteriekärring

skällsord se vidare under klimakterium.

klimakterium

(latin climactericus; kritisk, ’som hör till de kritiska levnadsåren’ av grekiska klimakterikos; kritisk [tidsperiod].) Hist.: sedan 1905”. (NEO) Den fas i en kvinnas liv (övergångsåldern) som inträffar kort innan menstruationen upphör och de följande närmaste åren därefter. Därav skällsordet klimakteriekossa om kvinna i klimakteriet. "Jag var fjorton år när jag lärde mig ordet 'klimakteriekossa'. Det var på en sex- och samlevnadslektion i sjuan och jag och de andra pojkarna skrattade högt och ljudligt med våra målbrottsröster åt den nya benämningen som med all säkerhet skulle komma att användas ett bra tag framöver mot vår stackars lärarinna och tillika hatobjekt för många av oss." (Utdrag ur brev med rubriken Vad skulle vi göra om de fula orden inte fanns? av Mattias Karlsson) Tyvärr saknas tid och rum för brev och klimakteriekossa. "Därför har man inte velat vara den där klimakteriekärringen och det med all rätt." (Kalmér 2022 s 27)

klimax

(latin climax; stegring av grekiska klimax; stege, trappa) sexuell orgasm*. ”Hist.: sedan 1850.” (SO) ”Jag föreställde mig samlaget som en bergsbestigning tillsammans med en kyrklig resesekreterare med en skål ljummen pulversoppa serverad på toppen, denna topp som kallades klimax, en höjdpunkt reserverad för mogen ungdom med gedigen borgerlig meritlista.” (Halldén 1999)

klimp

(sl) 1 här i betydelsen barn, baby som i  ”hon ska få en klimp”.  ”Hist.: sedan 1882”. (NEO) 2 köttklimp; klitoris. ”Så började hon bearbeta den, strök med fingertopparna över den lilla köttklimpen tills den stod styv.” (de Ville 1968)

klimra

(nyo) förslag till ord för kvinnlig onani (1 % av rösterna) i RFSU:s tävling (2014) för bästa ord för fenomenet.  Vann gjorde klittra*. Jämför klira.

klinga

svärd, värja. 1 (sym) kuk. ”...att en brutal fyrtioåring efter prästens välsignelse lagom beskänkt flår av sin lilla brud underkläderna och sänker sin klinga till fästet i hennes sköte.” (Navokov 1984) 2  korsa sin klinga med någon; knulla. ”Mannen, som redan korsat sin klinga med mig, sprang fort ur sängen och ut i salen.” (Aretino 2008) 3 klinga; kissa. Meddelat av pensionerad småländska. Ordet användes i hennes barndom när hon behövde sitta på pottan. Troligen ljudhärmande.

TILLBAKA TILL TOPPEN