kisskompis
(sl) någon att gå på toa tillsammans med. Se även kompis.
(sl) känsla efter att ha tömt en överfull blåsa.
se makaron.
(sl) toalettvakt. Se även kurfursten.
(euf) i behov av att kissa. ”Hist.: trol. åtm sedan 1930-talet.” (SO) I göteborgskan t ex heter det kissenödig med bindevokal för som Lars-Gunnar Andersson (2021) påpekar så har göterborgskan "generellt ett mycket flitigare användande av bindevokaler än standardspråket." Jämför piss(e)nödig.
(lmo) toalett. Kiss + toalett.
(sl) toalett.* Norsk slang har tisoteke.
(sl) när man kissar på sig av misstag.
(barn) fitta. Uppgift från 24-årig man. Se även stjärt.
(sl) fitthår. Se även tofs.
(sl) 1 knacka på kistan och slå sin sista spik i kistan; avlida, dö. 2 fitta. 3 mage.
(sl) vara döende.
(sl) toabesök direkt efter måltid.
(sl) av engelska shit; skit. ”Ibland berikas språket av nya ord. Oftast rör det sig om försvenskningar av utländska ord som till exempel de engelska kraftuttrycken kitt och maddefacker.” (Lars Berglund i DN Namn & Nytt 27/4-1994)
(sl) knulla. Kitta igen, täta t ex ett hål. Kitta (tje-ljud); skällsord för kvinna, troligen för att det rimmar på fitta.
(dial) fan, hin onde. Jämför grå.
(sl) kvinnans könsorgan, enligt uppgift från 65-årig kvinna. Kittel; gryta, stor kastrull. ”Darling, darling, darling, viskade hon, nu bubblar min lilla kittel...” (Anderberg, Kärlek 1/1965) ”Se till att göra mig stor och styv så att jag kan doppa i din smutsiga lilla kittel.” (Wahl 2006) Se även under hål.
(sl) behå. Se även påse (3).
(smn) fittan. Från vadkallasfittan.se.
(euf) kittla sig själv; onanera. ”Vad hade hon gjort? avbröt jag henne intresserat. —Kittlat sig själv, naturligtvis!” (Het semester 1931/1967) ”Kittla kulorna!” (Delany 2009)