kastrera(re), kastrering
(latin castro; snöpa, kastrera, som i sin tur lär komma från hebreiska och sanskrit ord med betydelsen eunuck och kniv.) En annan, mindre trolig, teori är att ordet kommer från latinets castor; bäver. Krossade bävertestiklar ansågs ge potens och styrka åt den som förtärde dem. Enligt grekisk-romersk folklore brukade en bäver försöka klara livhanken genom att bita av sina testiklar och slänga dem till jägaren. Vid nästa tillfälle då han jagades la han sig på rygg för att visa hur värdelös han var utan testiklar. NEO har ”hist.: sedan 1716”. "De fick kännedom om ett land där en drottning regerade. Där fick man uniformer och titlar, men man måste kastrera sig, för drottningen tålde inget sånt." (Folksagan i Sverige 3 s 389) "Att skälla någon för att vara gällare,* eller kastrerare, var ett synnerligen grovt tillmäle. Kastreraren reste ofta runt i häradet och sågs mer eller mindre som en lösdrivare." (Karlsson A & A 2017 s 42)
Det rör sig om avlägsnandet av testiklar respektive äggstockar för att förhindra bildning av könshormoner. Kastrering användes tidigare som behandling av våldsamma sexualbrottslingar, men har numera övergivits dels av humanitära skäl och dels för att metoden inte är fullt tillförlitlig när det gäller att förhindra vidare brottslighet. Visserligen minskar den sexuella driften, så att det krävs starkare stimulans för att genomföra ett samlag, men det är sällan det går så långt som till impotens. Med hjälp av antiandrogener, som cyproteronacetat, kan man genomföra en kemisk kastration med vars hjälp erektion och ejakulation dämpas eller hävs liksom sexuella fantasier och föreställningar. Behandlingen verkar i regel först efter några veckor/månader och så snart den avbryts återvinns både potens och sexuell lust.
Andra ord för kastrera är de ålderdomliga gälla (fornsvenska gälda, gälla ett nordiskt ord bildat till gall; ofruktsam) samt snöpa (fornsvenska av germanska snaupian besläktat med snoppa och snuppa egentligen avskära). Från år 2002 har vi nyordet kemkastrering; kemisk kastrering dvs behandling med testosteronhämmande medel som ett led i behandlingen av våldtäktsmän.
(euf) av tyska Kastrol, holländska kastrol av fransk dialekt castrole, vanligen casserole stekpanna till casse; metallgryta. Av okänd ursprung. Berg (1924) har med ordet i betydelsen ”stjärten”. Han hänvisar också till en viss Svahn (1898) och följande exempel: ”Afbasningen tillgick så, att delinkventen stack sitt hufvud mellan gubbens ben och sålunda fick ’kastrullen’ i vädret, hvarpå gubben knep till om öronen på honom med låren, och sedan följde hvad följa skulle i lugn och säker takt.”
(sl) kvinnobröst. Se också kasangas.
(skr) pinne, penis.
(grek) "När kataklysm började användas i svenskan i början av 1800-talet var det ett fackord med betydelser som 'allmän översvämning, syndaflod, jordbävning, vulkanutbrott', men också enligt Carl Magnus Ekbohrns gamla ordbok 'ändtarmens renande genom insprutning'." (Bo Bergman: En bildlig katastrof. Språktidningen 1/2024)
(skol sl) enligt Ingers (1977) en underjordisk bekvämlighetsinrättning i Lunds privata elementärskola. Katakomb är en underjordisk begravningsplats och ordet kommer från italienskans catacomba som i sin tur troligen härstammar från det grekisk-latinska cata tumbas; bland gravarna.
(sl) sista person i studentkatalog. Se även rumpa.
(sym) kuk. Kastmaskin, slunga. ”Har du sett den katapult, som han kommer att storma din fästning* med?” (Chorier 1967)
(sl) en plötslig okontrollerbar spya som kastas ut i en båge. Se också kaskadspya och katapult.
(lmo) bak, ända. Stor olycka. Av grekiska katastrofe; vändning, omkastning. Ingers har med ordet i sin Lundensisk slang (1977) och tidsbestämmer det till början av 1900-talet. Men katastrof i betydelsen ”bakdel, ändalykt” är äldre än så. SAOB citerar Shakespeare ”I’ll tickle your catastrophe”. (Henry IV 1595) Berndtson/Huldberg (1837—1845) berättar följande anekdot: ”En informator läste högt för familjens fruntimmer hvarvid ordet katastrof förekom. Någon av damerna, som icke visste vad ordet betydde, frågade informatorn derom. ’Katastrof, mina damer, det är — det är slutet, eller — eller, att jag må säga, det sista — det vill säga ändan af en sak.’ Sedan han slutat sin läsning och steg upp märkte en halvväxt flicka att han nedkritat baksidan af sin rock. För att på ett fint sätt underrätta honom derom, sade hon i det han bortgick ’Herr magister! Magistern har fått krita på sin katastrof’.”
(dial) vara mitt i Katekesen; vara berusad. (OFS)
(grekiska katheter; något nedsänkt) ett rörformat, styvt eller böjligt instrument av metall, gummi, glas eller plast som kan föras in i eller genom kanalformade kroppsdelar. Kateter används t ex för att tömma innehållet i t ex urinblåsan, för att skölja kroppshåligheter och för att införa näringslösningar. Men kateter kan också användas vid toasex eller som ett led i en S/M ritual, ibland kallad katerofili. Ordet ”hist.: sedan 1697”. (SO) "1769 får [hon] omnimodam suppressionem urinae (svår urinstämma) [så] att hon ej kunne låta urinen utan catheter." (Linné [1700-t] 2022 s 159) Och Linné beklagar hennes underlivssjukdom för vännen Bäck i ett brev: "Stackars fru Thun; Gud hielpe henne. Hon hade varit skapad till helt annor cathaeter" (s 206). Utgivaren av föreliggande skrift (Nemesis Divina), Gunnar Broberg, kommentaren: "Ordet cathaeter bör både här och i texten tolkas som 'penis'."
(för sl) där nere. Grekiska för kvinnans könsorgan.
se ladyboy.
(för sl) thailändska för homosexuell eller transsexuell* man med bröst.
(grek) sexuell avvikelse där man går igång på olika sexuella övningar, där man själv eller någon annan har samlag eller onanerar framför en spegel.
fsv katter. Germanskt ord samma som engelskans cat. 1 (sl) fitta, för pälsens skull. Jämför bäver, ekorre och mus. Rietz (1867) menar att katta, konta, kunta är samma ord som kutta. ”Jag satte mig på huk, sugen att äta katt, medan jag lät fingrarna glida in i skrevan mellan låren på henne.” (Blå 2007) Fransk slang chatte; fitta (egentligen katthona) I franskan är det annars vanligare att fittan kallas le chat, ibland stavat chas, dvs är maskulinum. Min uppgiftslämnare, Jan Ivarsson, har också la bitte; kuken och le con; fittan som ytterligare exempel på detta ologiska ordbruk. 2 mata katten; knulla. 3 (sl) kuk, för bildens skull som i följande anonyma hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ack min hiertans Herre här/ är det sant at ni är kär/ skall ni straxt få klappa patten/ på min råtta släppa katten/ om ni ville nu på stund/ roa ehr af hiertans grund.” ”Min mus längtar efter din katt, sa flickan till pojken.” (Ordstäv) Pohjanen (1998) har kattsvans vid ett par tillfällen, t ex ”det enda ställe där han inte fått blöta kattsvansen var kvinnornas Eden i Kardis by”. Se även svans. 4 mild svordom, som ersättning för Satan eller fan i det var katten, ta mej katten, ge sig katten på att, katten (kattsingen) också, kattsiken, det vete katten, så katten ja vet, för katten i våld och ge katten i någon/ något, utav bara katten’ ."
Katten har i äldre tider spelat en betydande roll i eder och svordomar både i Sverige och Danmark. En orsak till detta är att katten tidigt omgivits av en viss mystik och på sina håll ansetts stå i förbindelse med onda makter. Häxorna brukade ju t ex ha en katt med sig när de for till Blåkulla. ”I utropen Ta mej katten! Fy katten! De’ ger ja’ katten o.d. skall katten egentligen vara ett slaviskt ord med betydelsen ’bödel’, ’skarprättare’, som särskilt av polackerna mycket brukats i svordomar, alldeles som i svenskan böveln (en förvrängning av bödeln).” (Cederschiöld 1900) Katta; skällsord för argsint och grälsjuk kvinna. 5 katt (sl) snygg (om tjej), sexbomb. ”’Hon är katt [snygg], va fan är hon tjockis då?’ kontrar Alem bestämt.” (Jonsson 2007) ”Till skillnad från svennarna som blatte man måste hålla dörrar för snygga springande katter.” (Khemiri 2004) 6 skjuta katten; fjärta. 7 klappa katten, rasta katten; runka. 8 den niosvansade katten. En sorts flersvansad piska som används vid bestraffning i sexlekar.
(dial) katten heller. (OFS) Från samma källa kommer kattröv och gå i kattröven; dra åt helvete.
(lmo) kallas det man har i ögonvrån när man vaknar på morgonen.
(dial) trekantigt borrhål i sten.