(för sl) bög, homosexuell.

(sl) ge upp, dö.

(sl) 1 kondom; skydd mot väta. Thesleff (1912) har ”preservatium”. Se preservativ och rock. 2 kappan; hudvecken kring klitoris. ”Dessutom hade jag nyligen skaffat en piercing i klitoriskappan och hade tappat bort den lilla blå pärla som håller den på plats, så smycket ramlade hela tiden ut.” (Jameson 2005)

(sl) testikelpung. Stor resväska. Se även säck.

(sym) pung*.  Omslutande hölje.  ”Jag kommer tömma kapseln i dig snart.” (Delany 2009)

(euf) 1 ollon*, förhud*.  Grimma för hästdressyr. Kopplingen till ollon, förhud är dels bildlig från grimmans placering på hästnosen och dels språklig, då ordet kommer av latinets capitium av caput; huvud. Kapson nämns i Lars Robergs Lijkrevningstavlor (1718). 2  gå i kapson; ”förbereda till coitus”. (Nilsson 1937)

(sl) kuk. Se även general.

(dial) peniserektion. (OFS) Se även erektion.

(dial)  OFS  har kastrera* eller snöpa (ett djur). Kapun; kastrerad, gödd tupp. "Fornsvenska kapun, kappvn; av lågtyska kapun ; av latin capo med samma betydelse.” (NEO)

(euf) kapuschong. Här förhud*. Uppgift från Byrman/Olofsson (2011) med förklaringen: ”Ordet kommer från senlatinets capucinus till svenskan nog närmast från tyskans Kapuze.  Jämför kapucinermunk; en munkorden i vilken bröderna bar just vad som i vår tids svenska kallas kapuschong.”

(sl) död, dö.  Kaputt; helt förstörd.

(alban) kuk.

(sl) könsorgan*. ”Jag placerade min fitta som ett våtvarmt omslag över hans ansikte och tog själv hans kuk som en karamell i munnen.” (Salten 2009) Norsk slang har karameller om bröstvårtorna och dansk slang har hår på karamellen; hår på fittan.

(sl) kondom*.

(smn) förmodligen en ordlek på Emmerich Kálmáns operett Csardassfurstinnan (uruppförande 1915). Signaturen G B från Malmö berättar att i hans ”barndoms Halmstad fanns en kvinnlig toalettvakt som kallades Karldassfurstinnan. Från början en lustighet i en lokalrevy om jag minns rätt.” Lidaräng (1982) har Kardassfurstinnan om ”en kvinna som var anställd vid stadens herrtoalett och alltid uppträdde välklädd och elegant. Hon uppvaktades regelbundet av en man med ståtlig hållning, kallad Kurfursten*.”  Se även nyckelpiga och kur (1).

(so) i "du är en Karen" som, enligt Shirley Näslund, universitetslektor och docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet, står för  "en kvinnlig stropp som beter sig illa." Shirley Näslund, som 2019 var initiativtagare till kursen "Fula ord i tvärvetenskaplig genomlysning",  har uttrycket från en av sina studenter som menar att Karen fått en ful laddning genom att det kommit att stå för en priviligierad kvinna som anser sig  förmer än andra och behandlar sämre lottade dåligt.

På min förfrågan varför Karen har fått ge namn åt ett skällsord, svarar Shirley Näslund: "Jag vet inte varför just Karen har kommit att bli ett skällsord. Det är olika bud om användningen återgår till en film eller ett inlägg i sociala medier. Användningen av 'Karen' i denna betydelse verkar ha uppkommit i USA och sedan börjat spridas bland unga i Sverige genom sociala medier. Såvitt jag vet, är det första gången ett namn som är behäftat med överklassen används som skällsord. Namn som Pelle, Måns, Maja och Jeppe är istället behäftade med mindre bemedlade klasser." 

 smekning, ömhetsbetygelse. Av franska caresse av italienska carezza; smeka till caro; kär av latin carus; kär. Här avses den form av orörligt samlag som omnämns av den amerikanska läkaren Alice B. Stockham (1833—1912) i boken Karezza (1896), där hon beskriver långt utdragna samlag. med den erigerade penisen införd i vagina i viloläge tills den slaknar utan sädesavgång. ”Ju hastigare Randolfs fingrar rörde sig i hennes eget fitthål, ju ivrigare slickade hon och sög tills June hjälplöst vred sig under de skamlösa karesser hon erhöll både från Lorna och Ebony.” (De Ville 1968)

(mil sl) avträde, enligt Langenfeldt (1947). Kareta är en huslik vagn som har ingång bak dit man klättrar med hjälp av en stege. Ordet är lånat från latin carrus; kärra via tyska Karette. Kanske härstammar uttrycket från den tid när det saknades offentliga toaletter och avträden i städerna, och då den nödige tvingades hyra en hästdroska att göra ifrån sig i.

(euf o so) enligt min jämtländske sagesman (f 1929) betyder ordet här ungefär djävel. Han säger också att ordet lär komma av karib. Kanske är det här fråga om de sydamerikanska indianfolk som tillhör den karibiska språkfamiljen karib. Europeerna upplevde dessa kariber som mycket krigiska och förvrängde ordet karib till kannibal. Detta skulle kunna förklara att uppgiftslämnaren säger sig ha ”läst men inte själv hört” ordet kan(n)ibel för djävel. Detta antagande understryks av Svenblad (2008) som menar att karibel på Åland är detsamma som kanalje. Han säger också att ordet kan härledas till spanska caribal, en variant av canibal dvs kannibal. ”Fasiken, jädran, anfrätta, din karibel!” (Molin 1912) "Vad är du för en karibel? Vem har skickat bud efter dej, din svarta satan..." (Folksagan i Sverige 1 s 413)