(dial) svordom*. (OFS) Jämför hundan.

knästående fram- eller bakifrån samlag. ”De sätter sig i soffan och börjar småhångla lite och efter ett tag så är de helt nakna och ska börja knulla... och de intar... ’Le position du chien’ om man säger så... Vad då? Alltså... hundställningen.” (Hagman 1991) Engelsk slang  har doggy style om samma fenomen. Se även under hund.

(åld och so)  baksäte på släde av lågtyska hundsfott av hund och tysk dialekt fott; fitta. ”Nej, förbanne mig, vore jag icke en hundsvott om jag nu släppte dig, när jag har dig så nära och du icke har något emot mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) "Era hundsfotter, skrek Johan. Kom ut och slåss med mig så ska jag göra er olyckliga allihop." (Stockholm 1623 hos Inedahl 2023) Bellman har Hundsfott! (F E nr 33) och Hundschfott (nr 76), som enligt Larsson/Hellquist (1967), är ”skällsord med grovt nedsättande, urspr. skabrös innebörd.” Helgesson (2003) menar att skällsordet hundsfott enbart riktade sig till män. ”Att måla ut mannen som kvinnligt könsorgan berövar honom hans manlighet och kränker honom. I dess språkligt mest komplexa förklaring kan hundsfott betyda en man som inte känner till att hans hustru lägras av andra män.”

Falk (2011) säger att ”hundsfott, ’hundfitta’, saknas som förolämpande invektiv i materialet för undersökningsperioden.” [1630-talets Uppsala] Men, fortsätter han, ”I en tidigare undersökning fann jag ordet slå igenom 1642 då tre tyska studenter använder det. Därefter var skällsordet hundsfott det absolut mest frekventa bland studenter i Uppsala och höll sin toppnotering i åtminstone tre decennier.” Och Jarrick/Söderberg (1998) menar ”Att ropa hundsfott var att visa förakt för en konkret individ med hjälp av en metonymi [namnbyte] för kvinnan i allmänhet. Kanske kunde man säga att hundsfotten var den nordiska motsvarigheten till medelhavsländernas hanrej*.” "Lars Bengtsson i Ugglehult och Nils i Rör hade hört Per Kruse ropa 'hunsfott, skolehund, skälm och djäknefitta (klockarefitta)." (Karlsson A & A 2017 s 26) Också stavningen hundfåtsa är vanligt i vissa landsändar.  Även i Norge och Danmark var hundsfott okvädinsord. Också hundsfottera; hunsa, tyrannisera. Se vidare fitta och fut(t).  Hundsvott finns inom sjöfarten  och betyder då "fast ögla i undre ändan av ett block".  

(sl) klitoris*. Se även öra.

(sl) kortform för horunge*.

(sl) snygg och välväxt bög.  Engelsk slang hunk; snygg, välväxt och sexuellt attraktiv man eller kvinna.

(dial) enligt ORB ”kraftuttryck”. Och exemplet: ”mæn hunken ta va kållt de e i da”. Även de va hånken.

(åld) coire*. Återfinns t ex i gårdsnamnet Hunnhamra (Norsborg i Södermanland), numera ändrat till Hundhamra. Uppgiften från Envall (1969).

(sk) knop som används för att avsluta en tamp som trådar sig.

(sk) hundskit. Se även lort.

(sk) skånskt kortspel som går ut på att inte bli sittande med sista stick, eftersom man då är tvungen att bekänna färg.

(dial) hundan*, hin*. (ORB)

(dial) kraftuttryck. (ORB)

(arab) kallas inom islam ”de undersköna jungfrur i paradiset med vilka de rättrogna männen ska få ha aldrig sinande sex, och vars oskuld är evig. De rättrogna kvinnorna kommer att förenas med sina makar i livet efter detta, och återfå sin ungdoms skönhet, dock utan motsvarande tillgång till mer än en partner.” (Geels/Roos 2010) Jämför houris.

(dial) OFS har frilla, sköka (eg cunnus?). Rietz (1867) har kaffehurra; kaffepanna och kärringhurra; skämtsamt om kärring, hustru.

(dial) förstärkande ord med betydelsen tusan. ”Det var en hurrande djävel”; en tusan djävel. (OFVG)

(dial) brakande fjärt*. (OFS)

(dial) ha samlag. Signaturen Amnesia berättar under rubriken Folkliv någonstans (DN Namn och Nytt 27/7-1996) med utgångspunkt i skylten ”Tottes i Hurva” (Skåne) om hur ”Detta budskap påminner om det populära klotter, uttryckandes på kärnfullt folkspråk den fysiska grundförutsättningen för det vanligaste sättet att göra små barn på, flitigt ditkritat och inristat på min småskoletids mellansvenska bollplank och klätterställningar”. Hurva (dial); göra något fort och vårdslöst. (Rietz 1867)

(euf) fornsvenska hus, gemensamt germanskt ord, urspungligen troligen hölje. 1 Hellquist (1980) menar att hus i betydelsen avträde antingen är en förkortning av hemlighus eller lån från tyska Häuschen i  ”auf das Häuschen gehen”; gå på det lilla huset. Swedberg (1720-t) har hus, hemlig hus och ”gå på huset”. Sittbrädet på huset kallades förr ofta för husbänken. Langenfeldt (1947) har ”huset med det gröna hjärtat” som militärslang för avträde, och då med tanke på den ofta förekommande hjärtformade dörrutsmyckningen. Även lillhuset, lillstugan i samma omskrivande syfte. ”En torpare fick ofta besök av vandrare, som frågade om de kunde få låna hus. Hans stående svar var: ’Här har vi inte hus, här sitter vi på stång’!” (Harbe 1956) Jämför stång (2).

Sveriges på sin tid största hus fanns i Lycksele och kallades allmänt för Folkets Hus. Byggnaden hade 34 dörrar och 68 sittplatser och tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid. Folkets Hus revs 1946 då Lycksele blev stad. ”Itt, två, tre å hunnra — din far satt på huset å dundra.” (Ohlmarks 2004) 2 bordell i sammansättningar som allmänt hus. dåligt hus, fruntimmershus, glädjehus, horhus, jungfruhus, kvinnohus, liderligt hus, lusthus, nöjeshus, olovligt hus, offentligt hus, otuktshus*, publikt hus, slakthus, ganthus*, hönshus, syndens hus, vanryktat hus och öppet hus.  " I uppteckningen från Värmland finns både styvmor och styvsystrar, talande spegel och dvärg med, men sagan har en överraskande vändning i och med att Snövit hamnar på ett värdshus som är ett 'allmänt hus', alltså rent ut sagt ett horhus." (Folksagan i Sverige 3 s 440)

 ”Och hon var in i det sista även i glädjehuset besatt av den fanatism, som gjorde det möjligt för honom att tro, att han genom sin viljekraft skulle kunna utbreda en ny lära i världen.” (Stilgebauer 1923) ”Kort sagt var detta hus det säkraste, finaste och samtidigt det mest fulländade nöjeshuset i staden.” (Cleland 1964/1749) ”Så långt gick jag emellertid denna första säsong, att jag knöt bekantskap med och hyrde in mig hos en kvinna, som visserligen inte höll vad man kallar ett dåligt hus, men likväl inte lät sig vägledas av de allra bästa principer.” (Defoe 1944/1720) ”Var skulle jag då slå ned, ty publika hus och flickor föresatte jag mig att sky som pesten.” (Hallenstierna 1972/1700-t)  ”Detta kom sig däraf, att det redan tidigt för offentliga flickor inrättades hus, som man kallade för 'kvinnohus' eller 'glädjehus'. Redan år 1201 funnos sådana hus i södra Frankrikes städer, och år 1300 upprättade senaten i Venedig likadana hus.” (Kress 1905) 3 (sym) kvinnans könsorgan. Engelsk slang har keep open house; hålla öppet hus om kvinna som frikostigt delar med sig av sin fitta. ”Inför mina ögon kastade hon sig över den, satte sitt hus på hans skorsten*, lät honom nita två spikar i ett hammarslag och baka två kakor i samma ugnsvärme.” (Aretino 2008) 4 höghus (sl); mannens (resta) kuk. 5 ha fullt hus; ha flera könssjukdomar samtidigt. 6 ta hus i helvete; gå alldeles galet. Jämför breddgrad. 7 (fsv) hus; ändtarm? Frågetecknet är Söderwalls (1888) som bidrar med följande citat:  "fori vatenstemmo, fel nidhir hestin, oc rensä hans hus mz pinnä hand".  (Hästläkedom i Ur en antecknares samlingar. Utg. af G. E. Klemming 1868—1873.)