FULA ORDBOKEN

hemlighet

(euf) 1 kvinnans könsorgan. Något dolt både för ögon och öron. ”Om jag då kommer att röra vid hennes hemlighet, får hon då icke vara missnöjd.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Med händer som är mycket varliga, tvålar du in insidan av dina lår, smeker sedan med fingertopparna över skötet och öppnar blygden in till din röda, köttiga hemlighet.” (Nydahl 1988) "Jag vred mig loss och daskade till hans hand — snabbt och hårt, innan han nådde mina hemligheter, ty då skulle jag inte längre velat hindra honom." (Burman 2021 s 158) OFS har könsdelar och tidsangivelsen c 1860. 2 manslem (dial o åld) ”I tre dygn sofver den åt hvilken man ingifver haregalla i vin: när man vill att han skall uppvakna hälles honom ättika i munnen eller suggemjölk på hans hemlighet.” (Rääf 1946 no 2446) 3 skit(a), piss(a). Uppgift  från 28- årig man, som säger ”göra något hemligt” när han skall skita/pissa och ”avslöja en hemlighet” när det hela är över.

hemlighetshuset

(euf o åld) dass, skithus.  ”...sedefördärfvad lymmel eller slyna har inom kort genom sitt tal och sitt föredöme gjort flertalet af sina kamrater till onanister. Det är i synnerhet på hemlighetshuset, som dessa små odjur utöfva sitt fördärvliga inflytande, en i sanning lämplig lokal för en så smutsig och nedrig uppgift!” (Kress 1905) Se även under hus.

hemlighus, hemelikhus, himmelhus, hemmelhus

(euf)  fornsvenska hemeliker och isländska heimiligr; förtrogen. ”Hist.: sedan förra hälften av 1300-talet.” (SO)  Söderwall (1887) har hemelikhus, hemlikhvs, hemelika hus och "kastadhe hon han nidher gynom et hemlikhvs." (Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming 1877—1878)  Swedberg (1720-t) har hemlig hus; avträde. Enligt Wessén (1982) av lågtyska heimelik (tyska heimlich); hörande till huset, till hem. Hellquist (1980) menar att ordet är ”äldst uppvisat i det från mlty överflyttade hemelikt hus, avträde”. Han påstår vidare att ”den moderna bet utgår från den av: hörande till el uppehållande sig i hemmet o därför dold för främmande blickar”. Numera används ordet hemlighus, åtminstone om man får tro SAOB (1932), ”nästan blott arkaiserande vid skildring av äldre förhållanden resp i fackspr vid uppgivandet särsk i annonser av de byggnader som höra till en fastighet”.

Kalle Bäck har i sin bok Det svenska dasset (Noteria 1994) en annan teori om det hemliga med huset. I boken tar han ett nytt och friskt grepp på ämnet dass och hemlighus och undersöker vad det pratades om under de gemensamma sittningar på flerhålsdassen som var vanliga ända fram till 1950-talet då vattenklosetterna på allvar slog igenom i Sverige. ”Det vanligaste smeknamnet på dasset var hemlighuset. Jag har under intervjuundersökningens gång blivit alltmer övertygad om att hemlighus inte bara syftar på de ’hemliga’ naturliga behoven (som för övrigt inte var särskilt hemliga), utan väl så mycket på vad som avhandlades där.”

I Fataburen (1970) får vi ett begrepp om storleken hos den tidens offentliga hemlighus: ”Under 1500-talet och senare kallades stadens avträden antingen privet* eller hemlighus. Dessa offentliga avträden var ansenliga och rymliga inrättningar. När södra maket byggdes om 1467 åtgick 15 sparrar.”

Ett mycket berömt hemlighus är det i Ornässtugan i Dalarna, som hade besök av Gustav Vasa. Legenden berättar att Gustav på sin flykt undan danskarna kom till Ornäs en decembermorgon 1520 och sökte skydd hos Arent Persson. Men denne visade sig vara en falsk vän och for mot kvällen till den danske fogden för att ange Gustav. Hustrun Barbro Stigsdotter anade vad som var i görningen och lyckades smuggla ut Gustav bakvägen genom hemlighuset. Sedan hjälpte honom drängen Jakob att fly mot Svärdsjö och prästen Jon.

I 2 Konungaboken 10 kapitlet berättas hur den israelitiske kungen Jehu driver avguden Baal och dennes tillbedjare ut ur Israel. I den 27 versen heter det i 1703 års bibelöversättning: ”Och slogo sönder Baals stodar, samt med Baals huus; och gjorde ther ett hemligt huus af, alt in til thenna dagh.” I Bibel 2000 talas det istället om avträde. Genom att göra dass av avgudatemplet visade man sitt förakt för detta. ”Något är skönt/ ock i en lus/ och i ett grönt blad/ bak ett hemlighus.” (Gustaf Fröding 1860—1911 i Graalstänk 1898.)

hemligit rum

(åld) kvinnligt könsorgan. Schön (1996) berättar om en kvinna i värmländska Kil vid mitten av 1700-talet som med magisk hjälp försöker skaffa man till sin giftasvuxna piga. Hon lånade lite kläder av pigan och lät dem ligga i tre korsvägar under tre torsdagsnätter och ”tillsammans med kläderna låg även hårlockar som pigan hade klippt ’på ett hemligit rum’.” Jämför rum (2).

hemlukt

(dial)  OFS har ”lukt som påminner om hemmet”. Och vidare: ”Om man flyttade till annat hem skulle man fjärta i en flaska och korka igen den och fick man sedan drygt [hemlängtan] på det nya stället så skulle man lukta på hemlukten i flaskan och bli botad.”

hemmamatch

se one-night-stand.

hemmanshus

(dial) dass*. Ombildning av hemelhus. Uppgift från OFS. Se även hemlighus.

hemmeltyg

(dial o åld)  Rietz (1867) har ”genitalia*”. Även hemmelstyga i Närke om ”testiklarne, scrotum”. (se do)  Rietz ger exemplet: ”Hemmelstyga ha sullnä”.

hemorrojdätare

(sl) bög, homosexuell.  Hemorrojd från grekiska haimorrhoides, blodflöde till haima; blod.  ”Kring rövhålet växte klasar av blå hemmorojder* som övermogna vindruvor.” (Wahl 2004)

hemskaste, det

(euf) samlag. ”Så ... de kramades och kysstes där på natten och sedan ... kröp han ner i sängen till henne och ... gjorde det ... det hemskaste.” (Bolinder 2001)

hemsking

(euf) manslem*. ”Hon satte ifrån sig brickan, sakta blev hon röd om kinderna, en pelare gav efter i hennes liv, hon sjönk ned på ena höften — O, den hemskingen.” (Anderberg 1979)

hemsläp, hemskubb

(sl) att bjuda hem någon (från krogen) på knull. "När vi var singlar kunde vi känna att om vi varit ute och dansat så sexigt vi bara kunde hade vi också krav på oss att leva upp till det vi utstrålat på dansgolvet om vi fick hemsläp." (Colldén/ Dahlbäck 2019)

henne, hennes

(euf) 1 kvinnligt könsorgan. ”Jag älskade henne och dyrkade hennes.” Se också under hon.  toalett, dass. "Han. Var har du varit? Hon: Om du absolut måste veta så har jag varit på hennes!"

Henrik

1 (sl) även Hinrik och Hallrik.  Hjelmqvist (1903) har ”skökobeskyddare, underhållen skökofästman. I stadsslang Stl, Upps, Örebro, Malmö. Även om dräng som friar överallt.” ”En sådan der modern handtlangare åt ’Stockholms Nattfjärilar’.” (Stockholms Nattfjärilar 1890) 2 (dial) gambel Hindrik; den onde, fan. (OFS)

hentai

(jap) abnormalitet. Används också i betydelsen pervers. Utanför Japan förknippas ordet med anime- och magnapornografi. "Ibland hittar jag en typ av porr som jag skäms för att jag gillar, till exempel hentai, som är en form av tecknad porr. Min kille beskriver det som 'tentakelporr', för figurerna i filmerna får ibland något som liknar en bläckfisks tentakler när de blir kåta. Du kan ju fatta att det inte är så kul att ha en fetisch* för tentakler." (Colldén/Dahlbäck 2019)

Hera

äktenskapets och fruktsamhetens gudinna i den grekiska mytologin. Maka och syster till gudarnas konung Zeus. Hos romarna motsvaras hon av Juno.

herdestund

(euf) samlag, efter tyska Schäferstunde. Litterärt om kärleksstund, ömt möte. Ordet går tillbaka på franskans heure de berger; herdens timme. Efter senrenässansens och rokokotidens skildringar av herdeliv med herdar och herdinnor som älskande par.  NEO  har ”hist.: sedan 1809”. ”Sedan bordet var dukat, begav sig moster åter ut att skåda och jag fick henne knappt i sikte, förrän jag ansåg min herdestund var inne och jag fann herdinnan just väntande mig.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Hon blinkade tacksamt åt Choisy och räckte sedan fram sina läppar som han begärligt tog emot, och det blev inledningen till en ny herdestund som tjänade som aptitretare och fördrev tiden till dess deras middag serverades.” (Walker 1966) ”Jag sniffar i mig dofterna av vår herdestund som fortfarande pyr varmt över hans mjuka könsdelar.” (Drougge 2003)

I Expressen (25 maj 2020)  meddelas att  'Prins Oscars härliga  herdestund i fårhagen' var en rubrik som nyhetssajten 'Allt om kungligt'  använde för en artikel om Oscars besök hos djuren på Haga slott i helgen. Detta under en bild av en lurigt leende prins som kramar ett får. "För oss som vet att herdestund är en eufemism för sexuella möten var det en komisk höjdpunkt. Men också lite sorgligt —ännu ett exempel på hur allt fler ord förstås av allt färre, och det även bland dem som jobbar med att skriva." (Mats Persson, Expressenreporter). Riktigt dråpligt hade det blivit om "herdestund" stått inom citationstecken, men så får man kanske inte skoja om en prins.

Det dröjde inte länge innan rubriken i alltomkungligt.se ändrats till: "Prins Oscars härliga stund i fårhagen".  På min förfrågan om orsaken bakom rubrikändringen svarar Emma Andersson redaktionschef på alltomkungligt.se:  "Vi ändrade rubriken kring prins Oscar då det tyvärr var alltför många som, till skillnad från dig, inte insåg med vilken briljans den var formulerad. Självfallet var vi varse om den gängse betydelsen av 'herdestund' även om det också kan betyda 'öm scen' vilket bilden på den lille prinsen och fåret illustrerade. Kul att du, till skillnad från flera kulturskribenter och andra personer som i förstone ter sig hysa någon form av intellekt, förstod att originalrubriken var medvetet formulerad."

herkulessläpp

(sym) när man knappt hinner få ner byxorna innan skiten sprutar ut i stora mängder.  Herkules, den mest berömde av grekiska mythjältar och i besittning av en väldig styrka.

herm

av grekiska hermes,  ’bild av guden Hermes’.  NEO har ”hist.: sedan 1811”. I antikens Grekland ursprungligen namn på en fruktbarhets- och skyddssymbol i form av en rest stock eller sten, i historisk tid en stenpelare med skulpterat huvud och fallos. Från början var dessa hermer knutna till Hermeskulten, men senare kom de också att användas för andra gudar som Dionysos, Pan och Priapos. Johan Almkvist ger i sin bok Hälsa och nakenhet (1932) en bild av hur denna kult utövades: ”Pelare med manliga gestalter försedda med kraftig manslem, s. k. Hermespelare, uppställdes överallt på gator, vägkorsningar och fält. Åt Priapus offrade folket blommor, frukter och drycker. Kransar och små avbildningar av en manslem hängdes över bildstodens phallus, vilken särskilt fromma personer också kysste.” Se även fallos.

hermafrodit

(grekiska hermaphroditus) tvåkönad. Enligt NEO ”hist.: sedan 1638”. Efter en antik myt som handlar om den sköne ynglingen Hermafroditos, son till Hermes och Afrodite, som, när han badade i en källa i Karien (forntida region i s.v. Mindre Asien) avvisade vattennymfen Salmacis sexuella närmanden och som straff för detta förvandlades till ett tvekönat väsen genom att de två sammansmälte till ett. Hos vissa djurarter är förhållandet vanligt, hos andra är det regel och hos människan undantag. I de flesta fall är ett av könsorganen outvecklat, i andra fall båda. Äkta hermafroditer är mycket sällsynta. Engelsk slang har cock-and-hen; tupp-och-höna för samma fenomen.

Under tidigare århundraden hände det att  ordet hermafrodit användes som skällsord. Att beskyllas för att vara tvåkönad ansågs som en svår förolämpning. Hos Karlsson A & A  (2020 s 100) berättas om en piga Gunnel Persdotter som en viss Nils Skattberg från Åhs socken i Tvååkers kommun beskyllt för att vara hermafrodit. Hon krävde upprättelse för denna beskyllning och stämde Nils Skattberg inför tinget. Pigan tog också hjälp av två ärliga kvinnor som  undersökte hennes kropp och som fann att hon var normalt utrustad. Rättens beslut blev att Nils Skattberg  fick böta tre mark för sin falska beskyllning att Gunnel Persdotter var 'ambigui sexus', det vill säga tvåkönad. Se också under intersexualism.

TILLBAKA TILL TOPPEN