fornsvenska höna bildat till hane*. Besläktat med engelska hen. 1 (sl) fitta. Troligen från sambandet tupp-höna, dvs i uttryck som ”tuppen på hönan”, som i följande anonyma hordikt från 1700-talet, presenterad i Köttets poesi (1995): ”Ack du söta flickan min/ får jag klappa patten din/ får jag ta din lilla höna/ på din lilla ludna sköna/ där min tupp plär hafva ro/ där han ville stadigt bo.” ”Han makade sej tillrätta för henne och grymtade medan han drog upp kjolen över hennes rygg för att försöka komma åt att pilla henne i springan. —Hönan, sa han. Hönan, hönan.” (Göring 1962) ”Men modern fruktade, att jag skulle driva mitt nit alltför långt. Hon ansåg mig för en räv, som hade sluktat mången liten höna.” (Casanova 1936/1700-t) ”Från denna stund var hon ännu kärare och då en flickas höna är tagen, är hemligheten röjd och strängheten för sen.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Slutligen beslutade de också att se hur många tuppar en höna kan tåla.” (Aretino 2008)

Poeten Samuel Columbus (1642—1679) diktar så här i sin ”Lustwin Danssar en Gavott mäd de 5. Sinnerne” om Känslen: " Ingen må mig däd förneka/ at jag kärligt älska må:/ Kärlig Leek/ ock kärlig Skämtan/ sicktar all Natur uppå:/ Lärckekirr ock Dufweputter/ Tuppeknorr ock Orrekutter/ Går dock äntlig ut därpå/ At Hahnan Hönan nalkas må.”

I norsk slang är, enligt Tryti (1985), høna det vanligaste fågelnamnet för fitta. Andra vanliga fågelnamn är kyllingen och røya (tjäderhöna). Se även hönsa och tupp. 2 höna, surhöna nedsättande om kvinna; dum, inskränkt. 3 rycka (killa, plocka) en höna; onanera.

(smn) fitta. En sagohöna i en barnbokserie av Eva Funck. (f 1956)

(euf) hångel*.

(sl) 1 knulla.  Det tuppen gör med hönan. ”Tuppen med alla sina hönor stod för ohämmad drift, de ständigt äggläggande hönorna för fruktsamhet.” (Nederländskt 1500-tal, konst på Nationalmuseum nr 102.)  2 (dial) fitta som i följande skämtvisa från sörmländskt 1800-tal. En nybliven änka fundrar på vad hennes nästa man ska ha för yrke: ”Nej, ingen bonddräng de vill jag ha,/ han gör så krokuga diken./ Bättre ta mej en sköttare (jägare),/ som kan för mej skjuta./ Skjuta fåglar i höga träden/ och skjuta hönsa om kvälla./ Ja, tocka sköttare är bra te ha,/ som skjuter hönsa under fälla.”

(da sl) vara pryd*.

(sl) fittan. Se även höna.

(sl) damtoa, bordell, flickskola. Höna, höns (sl); flicka, kvinna, ofta nedsättande. ”Kuckel i hönshuset”; full fart på ruljangsen. Höna är femininbildning till hane. Tryti (1985)  har norsk slang ”hønefoss brukt om damedo.” Foss = vattenfall. Se även do.

(fisv) hönsgödsel. Se även kack, kacka.

(lmo) piska hönsstjärten; spela badminton.

(sl) kvinnobröst. En sorts brödkaka*. Se även kaka.

(dial) se kläpp.

(sl) kila om (vika om) hörnet: dö.

1 (fsv) medelnordtyska hore, horre.  Frilla, sköka. "en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde." (Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren 1866) Även hörro liverne; otuktigt leverne och hörro limber; skökolem.  Se också under hora och lem.   2 (sl) "brud som ligger runt." (folkmun.se)  Se vidare hora, player och ligga runt.

(dial) hyska*.

(lmo) i uttrycket  höstick i höstack, enligt den manlige uppgiftslämnaren (77 år) ”knull i hö, vanlig sysselsättning i det gamla bondesamhället då det gick livligt till i lador och på gärden”.

(sl) 1 kuk, penis. 2 hövdingbrunöga; rövhål. Se även brunöga.

(so) idiot, dumhuvud enligt Lars-Gunnar Andersson (2021) med  förklaringen: "Hövve har i åtminstone 70 år använts och används fortfarande som invektiv*, ofta förstärkt med jävla: Jävla hövve!" 

 (dial) kvinnliga genitalier*. Se även höna.

(dial) brunstig (om tacka). ”Hon va verkligen i ammum, gnydde ’trase, trase!’ å trodde sä no knullad av hela större jurvärlden...” (Teratologen. Fragment av surrogatpyret XIII. Tidningen Kulturen 1/ 2008)