1 (skol sl) enligt Bergman (1934) använt i Östersund om avträde. 2 (sl) fyrkant gruppsex med fyra deltagare. ”Däremot är det han som påminner mig om en tredje, tillsammans med vilken jag deltog i fyrkanter.” (Millet 2002) ”Vi är alla väldigt sugna på att prova fyrkant. Alla i en hög liksom.” (Kontakt. Fib/Aktuellt dec 2000)  Jämför trekant. 3 fitta. ”Sedan drog hon åter ut den och stack in den i fyrkanten, sedan åter i cirkeln, och så fortsatte hon växelvis tills den andra ronden var slut.” (Aretino 2008)

begrepp skapat på 1980-talet. En familj där ett lesbiskt och ett manligt par hjälptes åt att skaffa barn som de delade på ansvaret för.

(sl) sexig medelålders kvinna.

(åld) ”Hon har fyrtioveckorsförkläde” eller ”hon har fått/ satt på sig fyrtioveckorsförklädet”; ett stort förkläde som används under havandeskapstiden. I Västergötland talar man om att ”ha 40-veckorsförklä” och i Dalarna om att ”ha 40-veckorsförkläden”. OFS har fyrtiovekorsförkläde eller klänning om havande kvinna. Dessa förkläden var bra för kvinnor som ville dölja sina stora magar. Även fyrtioveckorslotteri  i  ”hon har dragit en vinst/nit i 40-veckorslotteriet”, skämtsamt i Skåne Tranås om kvinna som är havande. Jämför niomånaderslotteri. 

(sym) kuk. Formlikt och ordlek med fyr—fyra av. ”... och körde fram fyrtornet [...] och fyrtornet kunde nästan obehindrat glida in i mörkret.” (Eckerbom, Kärlek 14/1970) Se även torn.

(lmo) utlösning*. ”Till slut sa hon att jag fick komma till henne, förde in mig och så brakade det äntligen loss, och fyrverkeriet var över.” (Crafoord 2010)

(dial) kvinnans könsdelar. Uppgift från ORB som tillägger ”anses mindre rått att säga än ’fitta’.”

(fno) lust ”...en sina eiginliga fyst; en sin egen lust”

(åld) fitta. Med hos Ludolf (ca 1650) "muliebre membrum". Se vidare muliebria.

(euf o svr) fy fan. ”Och du Bengt skruvar ... fytte fan va skönt.” (Martin, Kärlek 5/1966)

(euf) för fy fan. "Åh, fyttikatta! Det hade jag aldrig trott!" Therese Johaug, norsk längdskidstjärna, efter att ha upplysts om att hon är i ledningen inför sista etappen i 2019—2020 års Tour de ski arrangerat i Schweiz och Italien.

(gbg sl) flörta*.

(sl) se under syl.

1 (euf) ha samlag (med någon). ”Två grabbar möts morgonen efter att ha varit ute med två tjejer. — Fick du? — Nä, fick du?— Nää!” Ett närmast klassiskt exempel på svårigheterna att få med någon återfinns i Gösta Petterssons novellsamling Utan belöning (1946): ”— Nej, Jan, var snäll nu. — Kan jag inte få? — Nej Jan! — Kan jag inte få? — Inte nu Jan, en annan gång kanske — Nej nu. — Inte nu, jag vill inte.” "Kristin: Jag tycker att bra sex är när jag vill ge mig till just honom. Att jag vill han ska få mig. [...] När sex är bra vill jag ha mycket ögonkontakt, han ska få hela min själ och alla mina reaktioner.” (4 kvinnor pratar om lust... Ottar 2/96)

”Vi la min hustru till sängs med en våt handduk över pannan, och medan flickan ovanpå böjde sig över henne, stod jag bakom henne och lyfte upp kimonon och lyckades få in den bakifrån och så stod vi en lång stund medan hon pratade en massa fånigt och lugnande nonsens.” (Miller 1956) ”Men om man varit tillsammans en tid, och så pojken ställer upp alternativet 'antingen får jag dig helt eller också är det slut oss emellan' — vad skall man då göra?" (Rodhe 1950) "Vi brukar skoja, jag och mina polare—those were the days... Det kan vara öppenhjärtigt och en knasig jargong på samma gång. Fick ni till det igår?" (Kalmér 2024 s 67) 2 få satsen, få utlösning, få polare (sl); få orgasm. ”Du är finfin sa Hajje och hans härliga stång höll fränt kursen och jag lyftes och sjönk och han sa: — Du är mör och så lät han mej få’t.” (Jönsson, Kärlek 9/1968) 3 få g (sl); få stånd. Även få upp den, få till det. ”Att få upp den är det minsta problemet. Det ansträngande är att skapa både det där gyllenrosa kringverket och den droppe svettig djuriskhet som anses krävas.” (Älskling det är lördag! Ottar 2/96) ”När fredagen kommer är det god mat, drink före och grogg efter. När de till sist kommer i säng så får han inte till det. Stress påverkar förmågan.” (Impotens! Ottar 2/96) "Jag tror att det är en mental grej, en rädsla att inte få upp den." (Kalmér 2024 s 57) 4 gravid ”Hon har fått vad hon behöver”; enligt sagesmannen, född 1882, skånskt skämtlynne kring den gravida kvinnan. Uppgift från Byrman (1989). Många kvinnor ser dock inget roligt i uttrycket utan menar i stället att det är förnedrande och nedsättande.

(dial) anus, podex*. (ORB)

1 (sym) fitta med tonvikt på dunet, behåringen. ”—Där har vi den, sa han. Fågeln som jag tänker plocka.” (de Sade 1983/1791) ”’Den söta lilla fågeln’, sade han medan han runkade och suckade av välbehag, ’som jag skulle tämja den om jag fortfarande hade kunnat det, men jag kan inte längre, vad jag än har gjort så har den satans kuken inte blivit styv på fyra år’.” (de Sade 2005/1785) Även symboliskt fågelbo, fågelbur, fågelnäste och fågelskål.

Fågeln i bur var speciellt under medeltiden en symbol för jungfrulighet. Duerr (1996) berättar att tyskans Vogelbauer (fågelbur) och Vogelhaus (fågelhus) används än idag som uttryck för bordell och vagina och ”das Vogelhaus lackieren” (lackera fågelhuset) står för samlag. I amerikansk streapteaseslang kallas fittan för ”bird” och åskådarna för ”birdwatchers” (fågelskådare). ”Bird’s nest” (fågelbo) är ett gammalt engelskt ord för kvinnans könsorgan, med tonvikten på könshåret. ”Det älskande paret kunde tydligt se, hur hon gick till väga, hur hon höll kuken mellan tummen och pekfingret och med andra handen öppnade ingången till sitt fågelbo och hur kuken hastigt försvann i det söta nästet.” (Jussopov 1983) ”Mias fitta däremot hängde som ett fågelbo mellan benen.” (Harning, Kärlek 7/1967) Se även bo och fågla.”

Ett fågelnäste fullt av de mest förtjusande dun blottades.” (Meurling 1973:2) ”Han fyllde också hennes lilla fågelskål med sitt manliga skum.” (Salten 1983) ”Den här gröten ä kokt i e gryta å inte ve en sten./ Det sitter en fågel mellan kokerskans ben./ Den som fågeln skall skjuta,/ får lov att ligga framstupa.” (Ögl) 2 (sym) fågel i näste; klitoris. 3 (sl) kuk. ”Så löste hon hans kläder, lät hans byxor glida ner, och när hon hade tagit fram fågeln ur dess bo ägnade hon den ett så festligt mottagande och så ödmjuk omsorg att det steg den åt huvudet, och den störtade med sådant raseri in mellan hennes ben som en hingst på ett sto, när han lyckats slita tyglarna.” (Aretino 2008) Även fågel blå. ”Den lilla fågeln dåsade en smula, men det dröjde inte länge förrän den vid smekningarna flög upp ur högerhanden beredd att, uppmuntrad av den mästerliga behandlingen, flyga in i flickans varma bo.” (Jussopov 1983/1920-t) 4 (sl) fåglar, fågelungar; bröst. Jämför dunbollar. I en omtalad text av akademiledamoten Lars Forssell (1928—2007) till Eurovisionsschlagerfestivalen 1973 heter det bl a: ”dina bröst är som svalor som häckar.”

Man talade också särskilt förr om ett fenomen som hette fågelbröst, vilket SAOB förklarar med ”särsk bildl om bröstbildning på människa som erinrar om en fågels bröst ofta uppkommen vid deformation av ryggraden.” 5 (svr) det vete fåglarna; det vete fan. Fåglarnas enda brott i sammanhanget är att de börjar på den farliga bokstaven F som i fan. 6 fågel; ful. Motsatsen är katt; snygging. Se även katt (5).

(dial) fågelspillning. (OFVG) Se även kack, kacka och spillning.

DN.se (20/2- 2015) meddelar att ”rasistiska fågelnamn slopas efter en omfattande genomgång av världens fåglar”. Arbetet är en del i den genomgång av all världens fåglar som Sveriges Ornitologiska Förening sysslar med. Detta som ett led i att ge alla utländska fåglar svenska namn. Som en del i det arbetet har man rensat bort namn som kan anses kränkande och rasistiska. Så har t ex negerfink och zigenarfågel (kallas numera för hoatzin) strukits  och det gäller också kafferseglare och hottentottkricka. Däremot klarade sig lappugglan eftersom lapp i det här sammanhanget inte syftar på same utan på landskapet Lappland. Se även under neger.

(sl) knulla. ”Ordet vogelen (holl) betydde att skjuta fågel men i folkmun också att ha sexuellt umgänge. Att hålla upp döda fåglar — speciellt hönsfåglar — för en kvinna innebar alltså en erotisk invit.” (Ur Nederländskt 1500-tal, konst på Nationalmuseum nr 102.) Tysk slang har vögeln; fågla.