(smn) fjunspirande fitta. Jämför fjun.

(dial) ha samlag. (OFS)

(dial) ha samlag. Göran Ek, Helsingfors tar upp fjunta (fisv); knulla.  OFS har fjuntande; samlag. Se även fjunka.

(sl) knulla, ha samlag. Jfr under juppa.

(sl) snygga, sexiga unga tjejer.

(dial) knull, knulla. (OFS)

(sl) 1 även ståfjutt. Få fjutt (fart) på kuken; få erektion, stånd. 2 fjuttkuk (so) impotent. Här är det fjuttig med betydelsen  futtig, obetydlig som gäller. 3 efterklangfjutten; fjärt.

(dial)  OFS har ”röra sig av och an i sht vid samlag”.

(dial) 1 samlag, ha samlag. 2 fjåkadosa; ’cunnus’.  Jfr dosa. 3 fjåkare; ’partner i samlag’. 4 fjåka; fjolla*. (Kolmodin 1732)

(sk) Lind (2016) har "som fåne fast fånigare". Se även fjönt.

se fjong, fjonge.

(sl) 1 fitta. 2 ansikte. 3 arsle. 4 kalsong enligt folkmun.se. 5 fjås (dial); flicka, fästmö och fjäs; fästman samt fjas, fjås (sk); fjant. ORB har fjås; ”slanguttryck om manlig älskare”. Jämför fjas.

(dial) 1 cunnus*. 2 ha samlag. 3 (sk) kurtisera. 

(dial) cunnus*. (OFS)

(sl) 1 få fjäder (sprätt) på kuken; få erektion, stånd. ”Fan, jag sitter ju och får fjäder — måste tänka på något annat.” (Rosengren, Kärlek 5/1966) ”Och så med ens knäppte han upp byxorna, varpå den spända fjädern for ut helt och hållet.” (Salten 2009) 2 fitthår. ”Ta nu fiädrar näfven full/ men ryck ej bort hela tåfsen/ gif mig sedan ett godt knull/ så att Echo hörs i fåttsen.” (Anonym hordikt från upplysningstiden i Köttets poesi 1995.)

(sl) 1 få utlösning, ejakulation*.  Fjädra; ge efter för stötar. 2 fjädra; ha stånd. 3 fjädra; flirta, stöta, ragga.

(sl) knulla. Jämför fjässa.

se fjöl.

(sl) 1 hora. Ordet är i sin neutrala form fiäll känt i månsing sedan 1772. Detta enligt Bergman (Skolpojksslang 1934). Grundbetydelsen är troligen hudfjäll, fnas, och ur detta har så betydelsen lösaktig kvinna (dvs en kvinna vars hud fjällar därför att hon har t ex syfilis eller någon annan könssjukdom) utvecklat sig precis på samma sätt som det med fnas besläktade fnask från att ha betytt litet fjäll kommit att betyda hora. Fjällan och det hon sysslar med har sedan blivit synonyma begrepp. Från månsing eller från knoparmoj via månsing har ordet sedan förts över till stockholmsslang  med betydelsen kvinna, flicka.

Palm (1910) menar att ordet härstammar från knoparmoj och därifrån har det så inkommit i lägre stockholmsslang och sedan spritts vidare med betydelsen flicka, jänta, tös och vad sådana kan ha för sig t ex på gatan. SAOB:s äldsta belägg för flicka, tös är hämtat från Kväsarvalsen (1898). 2 knulla. ”’Förbanna mig’, sade han, ’jag tänker dig intet ont, men vad gör det om du också unnar mig, som alltid så hjärtligen hållit av dig, att få fjälla dig också.” (Hallenstierna 1972/1700-t) Även fjällbestigning; knull Med hos Ingers (1977) ”i bet. coitus 1930-t”. 3 homosexuell, bög. 4 fjärta.