(grekiska fallos; manslem och algos; smärta) smärtor i fallos kanske orsakad av en könssjukdom eller priapism*. Ett annat namn för samma sak är fallodyni (grekiska odyne; smärta).

(sl) 1 ”hängkuk med tonvikt på testiklarna”. (20-årig kvinna) 2 hängbröst. 3 hästgödsel från K1, Sthlm. (Langenfeldt 1947) Se även frukt.

(av fallos) psykoanalytisk term för det stadium (3—6 års ålder) i barnens sexuella utveckling när de upptäcker skillnaden mellan könen. Först kommer det orala stadiet, därefter det anala, så det falliska och det genitala.

se fallalgi.

(grekiska fobos; fruktan, skräck) skräck eller vämjelse vid åsynen av en (erigerad) fallos. Fenomenet kan vara en följd av homofobi*.

(av fallos*) Ordet förklaras av Johan Almkvist i Hälsa och nakenhet (1932) med utgångspunkt i falloskulten: ”Från Egypten kom kulten till Grekland där den benämndes falloskulten. Den var här förenad med fester för vinguden Dionysos*. Härvid bars avbildningar av manslemmar på spetsen av långa stavar offentligt omkring i processioner (falloforier).”

(grek phallos; manslem) instrument med vars hjälp man mäter erektionsförändringen hos fallos.

(grekiska phallos; penis och kratia; välde) sexistisk* person, oftast en man. Därav fallokrati; kukvälde.

se metakuk.

(av grekiska phallos; manslem) Besläktat med boll, bål och böld.  NEO  har ”hist.: sedan 1822”. Avbildning av och benämning på främst erigerad penis. Bland många folkslag, även hos oss svenskar (se t ex bautasten), har fallos dyrkats som fruktbarhetssymbol. I det berömda gudatemplet i Uppsala dyrkades bl a den fornnordiske fruktbarhetsguden Frej försedd med en väldig fallos. Fester har firats där enorma fallosar burits omkring i procession. Från antiken finns många former av fallosdyrkan. De egyptiska obeliskerna är t ex fallosar, liksom monoliterna (pelare huggna i ett enda block) på Korsika. Till romarriket kom Phalluskulten tämligen sent och utövades i början samtidigt med Bacchusfester. (se Bacchus) Världens hittills äldsta fallos, en stenåldersdildo 28 000 år gammal, återfanns 2005 i den berömda Hohle Fels grottan nära Ulm i Tyskland. 

Almkvist (1932) berättar att ”en Phallus bild fördes omkring på en vagn, och på torget bringade stadens mest ansedda familjemoder en hyllning åt guden Priapus* som i Grekland fanns överallt i stad och på land samt ärades och dyrkades av alla fruar, framför allt de nygifta. Genom denna dyrkan hoppades de öka sin fruktsamhet. [...] Dyrkan av människans alstringsmysterium, Phalluskulten, var ej lätt för kristendomen att utrota. Hon måste nöja sig med att istället för kultens hedniska gudomligheter ersätta med kristna helgon. Men phalluskultens inrotade religiösa tro hos folken vek inte, utan man utrustade dessa helgon med de gamla Phallusgudomligheternas egenskaper och deras bildstoder försågos ofta med en stor phallus.”

Almkvist ger också en rad exempel på hur kärnan i falloskulten finns kvar långt in i ”modern” tid. ”Så t ex var det i Frankrike ända in på 1600-talet sed, att fruar, som önskade sig barn, gingo till ett tempel varest en bildstod av ett dylikt helgon fanns uppställt, omfamnade denna eller tog avskrap av dess fallos. Eller också offrade de av vax gjorda könsdelar åt helgonet. En sed, som i Rouen bibehöll sig till 1643, bestod däri, att den 11 februari varje år gossar och flickor samlades i den heliga Veronicas kapell, i händerna medförande ett bakverk, format såsom en manslem med två vidhängande testiklar. Detta välsignades av prästen och blev härigenom amulett. I Italien skola rester av phalluskulten ha bibehållit sig ända till början av 1800-talet och ännu i våra dagar skall man i Neapel kunna köpa ett slags amulett bestående av en manslem av brons omslingrad av en orm och försedd med en ögla så att den kan hängas i en kedja kring halsen eller över en ingång.” Också Boardman (1976) berättar att det än idag firas fallosfester på grekiska öar där man dricker vin ur fallosformade bägare och äter fallosformat bröd.

Dagens fallosdyrkan har mer inslag av profan sexualitet än religiös. De erigerade fallosarna finns överallt. För fantasin tycks inte finnas några gränser. ”Det räcker med att gå ut på stan och se sig omkring bland kyrktornen, ketchupflaskorna, pelarna, kameraobjektiven, pistolerna, cigarrerna, flaggstängerna, kaktusarna, piedestalerna, kanonerna, gevären, radiomasterna, skorstenarna, lyktstolparna, lyftkranarna och skyskraporna för att inse att världen till stor del består av en samling välvilliga tolkningar av mannens kön.” (Mr Long i Ottar 3/1997)

I Ulf Lundells bok Jack (1976) flummar Jack och hans kompis Harald runt i stan och kollar in fallossymboler: ”Ser du vad kukar det finns! Titta på Kaknästornet, fantastisk kommunikationskuk. Högst i Norden. Sverige måste ha dom mest potenta kommunikationerna. Och gasklockan, stora värmefallosen! Tänk om den smäller... hela jävla stan skulle förvandlas till aska. Nähä? Jovisst! Damm... damm och aska är allt som skulle återstå. Vilken satans orgasm! Titta där... flaggan i borgen på Kastellholmen. Militär potens. ÖB: s kuk. Ingen kommer här fram, här fram... Och titta... titta! Ser du på Skeppsbron... vartenda hus har en kuk! Stadshuset med sitt gyllene ollon. Och titta... skåda, den väldigaste, den vettigaste, vår alldeles egen dundergubbe... tjohooo! nöjesstaken på Grönan!”

Ordet fallos är fortfarande gångbart även om det aldrig blivit lika populärt som dess latinska motsvarighet penis. Så här tycker en 24-årig kvinna: ”Ordet är vackert till hela sin karaktär och ytterst poetiskt.”  I slang finns också fallos med betydelsen cigarett.

beläget i Húsavik, Island mellan åren 2004 och 2011, därefter flyttat till Reykjavik.  Muséet har en samling av över hundra fallosar med tillbehör från samtliga land- och havslevande däggdjur i landet inklusive homo sapiens. Mer, om världens förmodligen enda fallosmuseum, finns på phallus.is

(lmo) hon är på fallrepet; hon är på väg att få barn. ”Hans Fru är snart på fallrepet at få barn å nyo, Växjö domkapitels akter nr 83, 1825.” (SAOB Arkiv) I Småland betydde på fallrepet ”nära att falla i barnsäng” (1890-t). (Byrman 1989).

(sl) kondom*.

(sl) kuk. ”Men Nikki vill mer än bara leka. De röda läpparna öppnar sig och hon tar ett ordentligt bett i falukorven.” (Lektyr mars 1999) ”Med en trollkarls fingerfärdighet kör hon upp falukorven i grytan*.” (Lektyr mars 1999) Se även under korv.

1 din familj (för sl o so) kort för jag knullar din familj. För ytterligare en familjetyp se stall. 2 familj, regnbågsfamilj, stjärnfamilj; benämningar på främst lesbiska familjebildningar. Orden från Carlson (2009) som också har fyrklöverfamilj  ”en familjebildning där ett lesbiskt par och ett bögpar skaffat ett barn tillsammans”. 3 nimis familiare (lat) alltför familjärt (intimt). "Blackwell logerade hos en mäklare i Stockholm; med hans hustru [själv gift i England med Blackwellia Botanica [botanisten Elisabeth Blackwell] levde han nimis familiare, reser med henne omkring i landet och kallar henne cousin, har henne hos sig på sin kungsgård, som han fått till besittning, hela månader." ( Linné [1700-t] 2022 s 68) 

(sl) kuk. Även familjeära, familjeklenod.  ”Sharon hade fått av mig skjortan och föll nu också på knä för att hjälpa till att avtäcka min familjelycka.” (Brudar är sexgalna 1978) ”Men kvinnorna då? Ska de vara utan... familjelyckan, som man brukar kalla den...? (Drougge 2006) Se även klenod.

(sl) 1 testikel, testiklar. Jämför t ex norsk respektive amerikansk slang familjejuvelene och family jewels. "Mannens känsligaste, mannens allra heligaste. Familjejuvelerna som man kallar testiklarna ibland, innehåller mänsklighetens överlevnad." (Hainer 2018)  2 familjejuvel; kuk. Se även juvel och familjelycka.

fornsvenska famn. Gemensamt germanskt ord, (tyska Faden; tråd och engelska fathom; famn) besläktat med latin patere; stå öppen. Till en rot med betydelsen breda, veckla ut, här sträcka ut armarna.  Ursprungligen ’så mycket garn man mäter med utsträckta armar.’ 1 I det ålderdomliga ”hon får/har famnen full”; om att vara gravid. (Estland, Gammalsvenskby södra Ukraina och Halland). Också ”hon är med full famn”. (Nuckö i Estland) Se även buk. (Byrman 1989) 2 om samlag. ”Äktenskapet blev kort. Under den tid det varade passade Ignac på att dagligen kasta sig i hustruns famn, rädda sig från drunkningsdöden med armarna om hennes korta, kraftiga hals, han tog varje tillfälle i akt att få svindel av den sprakande manen och plågad av onda aningar kyssa hennes alltmer fanatiskt blänkande ögon.” (Olika slag av kärlek ur Kärlekshistorier 1984) Se även famna.

fornsvenska fämna; famna, omfamna. Omsluta med armarna. ”Hist.: sedan 1604.” (SO) Ofta i högtidliga och poetiska sammanhang som ”famna en kvinna”. Här eufemism för samlag.  ”Kan en kvinna, en riktig kvinna som du själv till exempel, stå ut med att bli famnad av en sådan.” (Möller 1919) ”Man famnas i en hast, utan smak och utan konst, det måste ju gå så fort!” (Ramos 1946) ”Gläds åt din ungdoms hustru, den älskliga hinden, den vackra gasellen. Må hennes bröst alltid vara din lust, hennes kärlek alltid berusa dig. Varför skulle du berusas av en annan kvinna och famna en främmande, min son? (Ords 5: 18-20 Bib 2000) ”Och de sjönko ned på Angelas säng, där Tage och Petra nyss famnat varandra.” (von Krusenstjerna 1933/2004) Se även famn, famntag och omfamna.