(dial) skånska för dräktig* om vissa husdjur. Jämför kal och ön.

(dial) snorsträng. (OFS)

unghäst. 1 (euf) kuk. Ordet från germanska fulan besläktat med grekiska polos; föl. ”Det är väl inget oxehorn,/ fast att du tycker så./ Det är den bästa fålan/ som finns på far mins gård.” (Anderberg 1977)  "Du har en rask fåle, Lampridius, fortfor hon, den passar bra för en så utmärkt ryttare som du.” (Chorier 1967) OFS har fåle; penis och: ”Knäpp knapparna innan fålen hoppar ut.” Samma källa och förekomst i 2 (dial) sträng av snor som hänger under näsan. 

(sym) fitta.  Inhägnad för kreatur.  ”Hon tar greppet om kuken på honom och leder den in i sin fålla.” (Anderberg 1979)

(euf) 1 fitta med tonvikt på pälsen. 2 enligt folktron, hette det i Östergötland att ju mer bonden svor åt sina får desto bättre trivdes de.

(sym) även flodfåra, plogfåra. Fitta.  Urgröpning, rynka, ränna. Ett gemensamt germanskt ord, t ex tyska Furche och engelska furrow, med släktingar i andra indoeuropeiska språk. ”... vild och galen som en alltför hårt pressad ungtjur, plöjde han upp den ömtåliga fåran...” (Cleland 1965/1749)

(dial) Rietz (1867) har "skämtsamt skånskt uttryck för fårträck". I Skåne och Blekinge även fåragö. OFVG har fårböna för samma sak. Se även fårapella och träck.

(sk) fårskit. 

(sl) fårskinnsmössa, vintermössa av fårskinn. 

(dial) förbaskade*.

(sl) kvinnans könsorgan.

1 (dial) sadelskydd i fårskinn. Uppgift från Lars Bengtsson (Svalöv) som brevledes meddelar att hans son och svärdotter (båda födda 1969 i Skåne) kommit att tänka på ”ett fult ord (fårafitta) som har med cyklar att göra”. Men tillägger han: ”Redan när jag var realskolegosse i mitten av 50-talet användes uttrycket i Malmö, där jag är född och uppvuxen.” 2 fårfitta; rädd eller dum person. (OFVG) 3 fårfitta; pälsmössa av fårskinn.

(dial) enligt OFS liten kula fårlort.

(sl) ”en kaffehuvliknande fårskinnsmössa med rem i nacken att justera storleken med.” Uppgift från Lars Bengtsson (Svalöv) som tillägger: ”Åter spökar fårskinnet (se fårafitta) som ju påminner om pubisbehåringen.” Se även björnfitta.

(knoparmoj) ”cunnus”. (Palm 1910)

1 (åld) kvinnans könsorgan. Troligen efter tyska Fotze* med samma betydelse. Se även under fitta och fut, futt. ”Ta nu fiädrar näfven full/ men ryck ej bort hela tåfsen/ gif mig sedan ett godt knull/ så att Echo hörs i fåttsen/ spela för mig uti säck, uti säck,/ skall jag giörat alltför käck.” (Anonym hordikt från upplysningstiden presenterad i Köttets poesi 1995.) 2 fåtsa (so); sköka*, slinka*.  (Svahn 1999)

(åld) ”hon har tagit underligt fäbodhull”; hon har blivit havande under fäbodvistelsen. (Byrman 1989) Se även hull.

(euf) samlas till sina (för)fäder; dö.

se fag.