(sl) kvinna som bjuder ut sig åt militärer både mot och utan betalning. ”Och nere i källaren springer bärarna omkring efter de biträden, som varit ’tyskerpiger’, fältmadrasser.” (Holm 1965) Se även madrass.

(dial) kogödsel. (OFVG) Se vidare mök.

(euf) ”hon är färdig” och ”det är färdigt”, underförstått att föda ibland med tillägget ’igen’ som i småländska ”nu e dä färet igen”. Uppgift från Byrman (1989).

(dial) ”där växer inte gräs på en allmän färdväg (dvs en lösaktig kvinna blir ej med barn)”. (OFVG)  Se också under gatflicka och väg.

(sl) 1 skita. Kanske från (kött)färsens konsistens. 2 tung och stinkande fis. "Släppa en färsa!"

(dial o svr)  ORB har färsken ”en lindrig svordom”. Från samma källa färskäne ”en svordom”.

(sym) lammkött*.

(sl) fitta. Jämför under fisk (1).

(sl) illaluktande fitta.

(sym) kvinnans könsorgan. ”Han förde fram murbräckan* till min fästning och förde lemmens huvud in i blygdens ytterdel, varvid han höll läpparna isär med fingrarna.” (Chorier 1967)

(euf) fitta.

(euf) klädd som när man föds, dvs naken. ”Och så du kan sitta och glutta på damer i födelsedagskostym, tänker Klas-Åke.” (Drougge 2002) Birth-Day Suit finns med hos Grose (1785).

eller med ett finare ord antikonception (grek anti; mot, i stället för, och lat conceptio; avlelse) metoder att förhindra befruktning vid samlag. Ordet ”hist.: sedan 1930”. (SO) Det var den engelske prästen och nationalekonomen Thomas Robert Malthus (1766—1834) som först talade om att förnuftigt och planmässigt begränsa antalet födslar. Av medlidande med den fattiga befolkningen i församlingen började han 1798 förkunna följande idéer: ”Den civiliserade människan reglerar allt. Hon reglerar floderna, så att hon inte råkar ut för översvämningar, hon dikar sina fält så de inte blir sanka [...] hon kontrollerar husdjurens fortplantning. Det är bara det viktigaste av allt, sin egen fortplantning, som hon inte kontrollerar. Människan måste kraftigt inskränka sin egen fortplantning, så att den kommer att stå i relation till utkomstmöjligheterna. Kontrollens mål skall inte vara att inskränka livet utan att inskränka döden.”

(åld) kvinnans könsorgan. Av föda ett gemensamt germanskt ord med betydelsen nära, uppföda. Rietz (1867) har födsla ’matrix, cunnus’ (Sdm, Ög) och norska fødsel. OFS har födsla; (yttre) könsorgan (hos sto, ko o dyl). Uppsalaprofessorn Lars Roberg har med födslan i sin Lijkrevningstavlor (den första läroboken i anatomi 1718). Läkaren Anton Nyström använder ofta ordet i sina böcker och berättar i Könslivet och dess lagar (1921) om en patient, ”en högt bildad och intelligent ogift 36-årig lärarinna med stark könsdrift”, som han ”tryckte helt lätt på födseln, orgasm infann sig strax, åtföljd av lättnad, men tillika av en sorg”. Nyström talar också om ”stark retelse i födseln” och ”det pulserar och sjuder ständigt i födseln”.

(åld) könsorgan. Födslolem finns hos Swedberg (1720-t) förklarad med genitale pudendum*. Om ett sätt att skydda sig mot nattlig sädesavgång berättar E.W Wretlind i Mannens släktlif (1925): ”Mitt medel var att låta frisk, kall luft strömma på födslodelarna om natten: dvs när jag hade lagt mig, vek jag täcket så, att där fanns en öppning hvarigenom kall luft hade fritt tillträde till födslodelarna under sömnen”. I 1703 års bibel (5 Mos 23:1—2) sägs det att ”Ingen på hvilken födslolemmen har blifvit krossad eller stympad, skall hafva tillträde till Herrens församling”. Det rör sig naturligtvis om en kastrerad. Jämför lem.

(åld) könsorgan. Se vidare under organ.

(åld) kvinnligt könsorgan. ”Men den första, andra och tredje regeln kan rättas till ifall mannen pressar hårt med fingret mot de övre delarna av blygdbenets bägge sidor, ty på så vis släpps han lätt in i födslostället.” (Urban Hiärne ur Muliebris simulationes — Kvinnliga knep) För de omtalade reglerna se under jungfrudom.

 Öresunds Översättningsbyrå (danska-svenska.se) har betydelsen chattspråk för för fan.

(sl) att dra ut bad- eller underbyxor som skurit in mellan skinkorna.