björnklämma, björnskägg
(sl) fitta, fitthår. Se även klämma och skägg.
(sl) skitkorv. Se även unge.
(sl) kuk. I engelsk slang black snake; svart orm, kuk. Se även under orm.
(so) om färgade personer.
(sl) 1 en som vänt blad; homosexuell. 2 klitoris. ”Som han svarade... slickade långsamt... sög på hennes blad.” (Nyström 2003)
(dial o ljud) stor smutsfläck, hög med skit (främst efter kreatur och andra djur), spottklump. Utvidgad, expressiv form av blaska*. Jämför pladaska.
(sk) spottloska, lort, (ko)spillning. Se även loska och spillning.
(dial) kan förutom att betyda pladdra, sladdra, bläddra också stå för veck, rynka och cunnus muliebris. Detta enligt OFS. Se cunnus och muliebria.
(dial) klibbig, söt vätska, exkrement* av bladlus. Se även honung.
(so) 1 enligt folkmun.se: ”journalist eller tidningsmedarbetare vars namn inte omnämns i publikationen.” 2 allmänt skällsord. Se även neger.
(dial) getbrunst. (ORB) Se även brunst.
(dial o ljud) 1 ”Träck* efter hornboskap, en plätt af orenlig eller obehaglig massa.” Rietz (1867) 2 (sl) spya. ”Jag måste in på toan och lägga en blaffa, tror jag...” (Drougge 1999) 3 (so) blaffa; lunsig, sluskig kvinna. (Nk)
(sk) Ambrius (2002) har ”klick eller pöl av oaptitligt slag; spottblaga, pisseblaga, etc”. Även koblaka, koblaga.
se hyska.
(fisv) hora, prostituerad.
(sl) bajs*.
(dial) även blekvorden, blekvolen, blekvulen. Blajkvuren och blekvorden är småländska medan blekvolen och blekvulen är närkingska för ”bleklagd person”, men även i överförd mening om ”bleklagda kvinnor”; en följd av havandeskapet. Jämför glåmig, glåmug och grågrimig.
(dial o ljud) OFS har ”diarré, lös avföring, gyttja, dy”.
(dial) förstärkningsord i samband med svordom t ex blakade fan. (OFS)
(fsv) beblandelse, samlag. "en nygipt kona wilde ey wara wthan sins bonda (sin husbondes?) bland." (Codex Bildstenianus ca 1350) Också blanda sig; hafva samlag och blandas; hafva samlag, para sig. "thu skal ey läta eenskyns (privata) fä blandas widh annath köns fä." (Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G.F. Klemming 1879—80) Samtliga uppgifter från Söderwall (1885). Anm: En gissning är att man inte ska låta sina djur beblanda sig med djur av annat slag.