apparat
(euf) könsorgan. Från latinets apparatus; anordning, verktyg. ”Urban slet loss tampen på livremmen, knäppte upp, rev ner gylfen och där stod apparaten: gnistrande vit, orädd, startklar.” (Drougge 1994) "Kom inte så långt in, hon hade en trång öppning. Nöjde mig med att snudda lätt vid alla små mystiska apparater därinne.” (Martin, Kärlek 5/1966) ”Émilies sexuella krav hade blivit för svåra, för ’min apparat är alldeles utmattad’.” (Bodanis 2006) "Hur länge till kan jag fortsätta mina kvinnoexperiment? Hur länge till kan jag fortsätta att sticka in apparaten i vartenda hål som råkar stå öppet för den..." (Roth 1969)
I boken Den elementära sexualundervisningen (1935) ger läkaren Johan Wintzell bl a följande tips om hur barns frågor om och kring fortplantningen skall besvaras: ”De ägg, som mor bär inom sig, kan inte växa och bli till små barn, om de inte får smälta ihop med ett annat slags ägg, som bildas hos far, i den påse, som hänger ner bakom apparaten, han kastar vatten med. Och den använder han också för att föra in sina små ’ägg’ i mors kropp.” Ytterligare Wintzellska apparater presenteras i följande mening: ”Den yttre könsapparaten hos mannen är ju till sin byggnad betingad av kvinnans mottagningsapparat.”
Också kollegan Fredrik Kleveness föredrar ordet apparat när han skriver i Ungdomens första osedlighet (1902): ”Hvad upptäcker då barnet? Jo, sin urinapparat, som tack vare äldres direkta förförande oanständighet och lösaktiga prat snart befinnes vara af intressantare art än att blott tjäna ett naturbehof.” Seved Ribbing använder på flera ställen i Den sexuella hygienen (1915) genitalapparat. Ett par apparater från Hite (1982):”Min sexualapparat fungerar bara om jag hyser rätt känslor för min partner.” Och: ”Jag ville veta att min egen fortplantningsapparat var intakt.”
(euf) 1 kuk. Sigmund Freud (1856—1939) menar att ”det bara är unga omogna kvinnor som får orgasm via den manliga apparaturen”. 2 klitoris. Se även apparat.
(dial) OFS har avträde, hemlighus. Där finns också sammansättningarna appartemangsbänk, appartemangsdörr, appartemangshål, appartemangslock, appartemangstunna. OSD har appartemang (Sdm), appotemang (Bo, Ög), appårtemang, appårtåmang och appottlemang (Sm, Ög) samt appåtalamang i Östergötland. Hos Klintberg (2007) redovisas formerna partumang och paramang. Samtliga ord för avträde. Troligen från franska appartement; våning.
(latin appetitio; begär, åtrå och sexus; kön) könsdrift*.
(sl) om den som är rejält berusad och raglar omkring.
(so) korkad, dum och klumpig person.
enligt slangopedia.se ”benämning på det bruna, kletiga packningsklistret permatex”. Se även snor.
(sl) sägs den ha som är hårlös uppe på skallen likt baken på en apa. Se även stjärt.
(sl) onanera, runka. Se även under apa.
(sl) kvinnobröst.
(anterior fornix) en ”orgasmknapp” belägen på slidans främre vägg en tredjedel av avståndet från livmoderhalsen*. Upptäcktes av en slump 1996 under experiment med att hitta ett botemedel mot torrhet i slidan. Under experimenten visade det sig att 95 % av kvinnorna blev mycket upphetsade när de stimulerades på A-punkten. Många fick orgasm för första gången i sitt liv och det t o m i form av multipla (mångfaldiga) orgasmer. ”Fortsätt uppåt från G-punkten* för att hitta livmodertappen*. Den känns som en mycket rund nästipp. Flytta tilllbaka fingret tills du är halvvägs mellan G-punkten och livmodertappen. Detta är A-punkten.” (Cox 2004)
(för sl o so) jag ska sätta på dej (gäller båda könen).
1 (euf) samlag. Antingen om det arbete som utförs mot betalning av prostituerade, eller om själva rörelsearbetet. ”Bakom dörren på en stol lät hon mig ställa till och det lyckades oss att jämka oss ihop, men knappt vore vi i arbete förrän värdinnan kom in.” (Hallenstierna 1972/1700-t) ”Där fanns nattarbete, ett klart sexualord, som dock inger mig sådana hugskott att jag blir orolig. Alltid ’midnattsarbete’ och midnatten utpekad som betydelsefullt olycksbådande.” (Miller 1956) 2 (sl) runka, onanera.
(sl) naken. Jämför under arbete.
(sl) 1 kuk i vila tillfälligt eller permanent. I det sistnämnda fallet duger den arbetslöse inte till annat än att "hänga med huvudet och gråta”. 2 skaka hand med den arbetslöse, enligt Kotsinas (1998) ”onanera om män”.
(sl) 1 fitta. 2 säng, sängkammare; där det tillverkas barn. Se även verkstad.
(åld o bib) bakdel*. Pluralis artsar. Med hos Swedberg (1720-t) som också har ardsböld och ardsklintkar; bakdel. Jämför arsklinka.
(latin areola; litet område och mamma; bröst) enligt Hertoft (1989) det pigmenterade området kring bröstvårtan*.
(dial) enligt OSD ”i utvidgad anv. brunstig om får och katt (Vrm), om rentjur (Nb)”.
(fno) ett lika ålderdomligt som grovt skällsord. Under tidig medeltid syftade ord som arga och ergir* förmodligen på den man i ett homosexuellt förhållande som spelar kvinnans roll. Harison/Svensson (2007) berättar att ”enligt langobardisk lag från år 643 var det förbjudet, vid vite av tolv guldmynt eller tvekamp, att ärekränka någon genom att kalla honom arga (vilket vi kan översätta som en kombination av nedsättande termer i stil med ’bögdjävel’ och ’fegis’.)”
Och hos Benneth (1994) heter det: ”Jag runradens mästare (?) dolde här mäktiga runors hemlighet. Den som bryter detta minnesmärke skall ständigt plågas av arghet. Svekfull död skall träffa honom." På stenens baksida står: "Jag spår ofärd.” (Björketorpsstenen i Blekinge från 700-talet) Swedberg/Holm (1720-t/2009) har arghet bl a i betydelsen ondska. Se även argr och ergi.