adamskostym
se under naket.
(sl) kvinnligt könsorgan enligt Kotsinas (1998). Egentligen modifierande tillsats till apparat.
(dial) kreaturspiss, gödselvatten. Jämför norska aale, dansk dialekt och medellågtyska adel med samma betydelse. Rietz (1867) har nötale, ”urin med träck, hvarigenom korna med svansen orena jufret, som, om det icke rengöres, gifver mjölken en stygg smak”. Ihre (1766) har koadel som han förklarar med urina vaccarum; kourin (eg vatten).
se under attan.
(dial) enligt OSD använt i Västergötland för ”den första starka brånaden i och med manbarheten”. Jämför brånad.
(sl) enligt slangopedia.se betyder det vid Maria och att man svär på Maria eller på Gud. Främst är det personer med eritreanskt ursprung som använder uttrycket.
(lmo) aids*. ”Hur djävla kär du än är, så ska du väl inte riskera att få adidas! — Schhh! väste Wenke. Det är klart att jag inte får adidas.” (Drougge 1998/2003)
(latin adeps; fett och grekiska philia; kärlek) att attraheras av feta människor.
(åld svr) inom schartaunismen (religiös rörelse med säte främst i Västsverige och speciellt Göteborgs stift) ett fult och förbjudet ord. Stolpe (1984) citerar bl a prästen Knut Norberg och hans bok Hagaprästens pojke: ”Avskedsordet adjö [...] man ansåg att det ordet innebar ett missbruk av Guds namn. [...] Man menade att när vi säger adjö och därmed anbefaller en människa åt Gud utan att tänka på vad vi säger, då missbrukar vi Guds namn.” Istället använde man ordet farväl.
Ursprunget till adjö är latinskt. Under tidig kristen tid hälsade man varandra med orden ad deum; (må din väg föra dig till Gud). På 1100-talet blev detta till franskans adé och på 1200-talet inlånades det franska ordet i medelhögtyskans adé. Men, säger Stolpe: ”Längre fram valde man en annan väg. Man översatte den vackra kristliga kärlekshälsningen ad deum till franska och sade a Dieu — adieu. På 1600-talet slog denna franska översättning som lånord igenom i Tyskland och figurerade där jämsides med adé. På dessa vägar [...] har ordet kommit till oss.”
När Lars-Gunnar Andersson i sin enkät Varför är det fult att svära? (1977) gav tio exempel på uttryck som kunde uppfattas som svordomar, var det ingen som ansåg adjö vara en svordom. Däremot ansåg 1 % att ”men kära nån då” var en svordom och 2 % uppfattade ”så synd” på samma sätt. När en liknande undersökning gjordes 2009 redovisad i Ulla Stroh-Wollins enkät Fula ord—eller? (Uppsala universitet. Uppsala 2010) var det ingen som uppfattade vare sig så synd eller men kära nån då som svordomar längre och samma förhållande gällde fortfarande adjö.
(euf) förvalta. Här knulla runt. I Bland horor, bockar o bögar (2002) besvarar en kille intervjuarens fråga vad man kan tänka sig att en kille gjort för att riskera bockrykte med ”Administrerat för många tjejer.” Och när intervjuaren inte förstår förtydligar han: ”Han har fått dem på rygg lite väl mycket.”
(lat) av adulescentia; ungdom. Sexuell tillfredsställelse genom att bete sig eller klä sig som en tonåring.
(smn) kuk.
(grekiska Adonis; bildskön yngling som älskades av Afrodite*) enligt NEO ”hist.: sedan 1839.” Används ofta nedsättande om en pigtjusare* eller en Casanova*.
av latin adopare; utvälja, anta. Att formellt uppta någon som sitt barn. Här tillsammans med närstående adoption ett vanligt uttryck bland lesbiska för att skaffa barn. Se även under insemination.
(lat) äktenskapsbrott. (se do)
(dial) av latin adventus; ankomst. I överförd användning om att vänta barn. ”Ho ä i adväntera.” (Sm) Källa OSD.
(sigenarspr) hälvete. Noterat sommaren 1900 i A Ulrichs artikel Anteckningar om hemliga språk (1912).
(fno) ligga med. Enl Palm (2004) betyder verbet även bl a äga, inneha, vara gift med och ha som man eller hustru.
(fno) enl Palm (2004) ”liten testikel”.
en sammmansättning av de kinesiska tecknen för kärlek och nödvändighet. Sydkoreanskt myndighetsförsök till nytt namn på kondom, som dock fick dras tillbaka efter protester från medborgare med liknande namn. Så var t ex en klagande mormor rädd för att hennes barnbarn skulle mobbas om han hette Kondom.