Y-kromosom
se könskromosom.
se under spy.
(sym) horn som flödar över av frukt och blommor. Symbol för rikedom. Här om kuk. Se även under horn.
(fno) kärlekskval.
föda barn, ungar. Bildning till unge. ”Hist.: sedan 1603.” (SO) I småländska Göteryd heter det ”hon ska te å yngla” som, enligt man (f 1919), används ”om människor och djur”. (Byrman 1989) "Jag kan för fan inte förstå vad illa en ann har gjort som fått en kärring, som blir med ungar bara man tittar på'na. Hon ynglar nog ihjäl sig en dag och bättre är hon inte värd!" (Lindström 2021 s 248) Uttalande från en man i en fattig och barnrik familj.
(euf) samlag. ”Till sist bjöd vi varandra den ’slutliga ynnesten’ (för att använda en förtjusande sjuttonhundratalsvändning) i Brians källarvåning på Riverside Drive ... ” (Jong 1976) ”Men fast han tog sig alla dessa friheter, gick det inte så långt som till vad man kallar den yttersta ynnesten, vilket — det måste sägas till hans rättvisa — han inte heller sökte utkräva.” (Defoe 1944/1720)
(sl) sperma*.
(sl) kuk. Se även bössa.
(no sl) om utsliten och fladdrande fitta.
se felching.
se johimbin.
(sanskrit) källa, helig plats, vulva. Tecken eller symbol i indisk mytologi på Sakti, naturens kvinnliga kraft. Avbildas ofta som kvinnans yttre könsorgan i lera, stenreliefer eller metall. I hinduismen representeras den livgivande kraften av guden Shiva som framställs i form av en sten- eller metallmodell av lingam*; fallos. Lingam står vanligen på en sockel eller i en hålighet av något slag, vilka representerar yoni.
Man skiljer mellan fyra slag av yoni: 1) Den bästa som invärtes är sidenmjuk som lotusblomman. 2) Den som på ytan är översållad av små köttknutar eller liknande upphöjningar. 3) Den som överflödar av veck, fåror och strävheter. 4) Den sämsta sorten som är sträv som tungan på en ko. Den omåttliga. En kvinna av denna typ är starkt hetsad av sitt begär, hennes yoni är fylld av eld och klåda.” (Vatsyayana/ Kalyanamalla 1952)
”Bland de viktigaste relikerna i kyrkan i Embrun (sydöstra Frankrike) var statyn av Saint Foutin. Dyrkarna av denna avgud hällde dryckesoffer av vin på dess ben och armar som rödfärgades av bruket. Vinet uppfångades i en kruka och fick surna. Det kallades sedan ’holy vinegar’ och användes av kvinnorna som en salva att gnida in yoni med.” (Bourke 1968/1891) I modern tid är det främst 60-talets hippies som använt ordet.
Carl Jonas Love Almqvist har i sin Murnis eller De dödas sagor (1845) formen yunis: ”Till hälften lutad över henne låg han. — I en halfbåge var bromo* spänd; så att en dunkel rådnad lade sig öfver Lucindas ansigte, när hon märktre hur den ädle bromo med sin öfversta spets, sagta kysste yuninas alabasterbräm. [...] Och denna stund var så helig — och de simmade i himmelen. Dock omfamnade icke bromo sin älskade yunis; ty dertil vore de icke ännu vigde. Han smekte blott den fromma.” ”Mina händer gled över bröstens tunga böljor medan hon styrde mig in i sin yoni, ner över magens slätter och breda vallar, in i ljumskveckens hetta.” (Sundberg, Kärlek 3/1965)
(dial) brunstig*. (ORB)
(åld) klitoris*. Ordet finns med, utan närmare förklaring, hos Roberg (1718).
(dial) erotiskt vild (om flicka). (OFVG)
se under spy.
(euf) världens äldsta yrke; skämtsam benämning på prostitution. Av okänt ursprung. På samma sätt "världens äldsta (första) kvinnorörelse”; motjucket*.
(sl) kvinnans yttre könsorgan.
(sl) mycket snygg tjej/kille som bryr sig om sitt yttre.
(dial?) bajs, skit. Tomas Söderblom i Lund har följande att säga om ordet: ”När jag var barn på 1970-talet brukade min far använda ordet ’ytt’ i betydelsen bajs. Jag minns att han t ex under en bilresa påpekade att även kungen och drottningen ’hade ytt’, dvs de var egentligen inte bättre än vi. Båda mina föräldrar var urbota smålänningar så det är möjligt att ordet är strängt dialektalt. Mitt minne säger mig att jag upplevde ordet som mycket vasst och fult, betydligt fulare än skit, och att pappa därmed bara var pinsam. Jag hörde aldrig någon annan använda det.”