FULA ORDBOKEN

vänstergöra, vänstergöka, vänsterprassel

 (sl) sådant som sker vid sidan av äktenskapet. Även  vänsterknulla, vänsternummer, vänsterstopp. Enligt NEO är ”vänsterprassel hist.: sedan 1960-talet”. Jämför till vänster (sl); vid sidan om. ”Skulle jag fortsätta leva med Bosse medan han körde sitt vänsternummer? ” (Drougge 2003) Men detta ”vänstrande” kunde tidigare ske inom äktenskapets ramar, nämligen i samband med de s k morganatiska äktenskapen (latin morganatica; morgongåva), som i äldre germansk rätt var äktenskap mellan högättad och lågättad, varvid den senare inte kunde ärva den förras rang eller förmögenhet utan fick nöja sig med en morgongåva. Dessa äktenskap kallades också äktenskap till vänster då brudgummen vid vigseln räckte bruden vänstra handen istället för som brukligt var den högra. Härav fru eller barn till vänster.  Vänsterstopp; älskarinna.

vänsterknullare

(sl) otrogen person.

vänsterprassel

se vänstergöra.

vänsterstopp

(sl) köra med vänsterstopp; vara otrogen.

vänstertrafikant

(sl) homosexuell. I filmen Millennium 2 (2009) finns följande replikväxling: "— Han var vänstertrafikant, sa en äldre man. —Du menar homosexuell? frågar Lisbet Salander".

vänsterödla

(sl) älskarinna.

vänstra

(sl) vara otrogen. SO har vänstra; vänsterprassla* och ”hist.: sedan 1967”. ”Ge gubbarna P-piller så de slipper vara rädda när de är ute och vänstrar.” (Expressen 15/9-1967)

vänta

här elliptiskt för att vänta barn. ”Hon väntar i januari” och ”hon väntar sig”. (Byrman 1989)

väntan

(euf) gå i väntans tider; vara gravid. Rietz (1867) har väntande daga(r) (dial) och ”de sista dagarne af hafvande tillståndet” samt exemplet ”Ho går i väntande daga”. Harbe (1956) har ”Mor ä i väntanne å vell ha en linnelapp å en fläskaskiva". Byrman (1989) har  ”hon är/går i väntan” och ”hon är på väntan”. I skånska Skurup heter det, enligt samma källa,  ”hon går i vente” eller ”där e nåd i vente” (där är något i väntan). ”Jag vet ännu inte om jag är glad över att Farona också går i väntans tider.” (Drougge 2003) I Jämtland heter det (i) väntn dagom; om i väntans dagar. (ORB)

väpnarkrage

(sl) se krage.

väppel

(dial) enligt slangopedia.se om fet snorloska på lulemål.

wäppel

(dial) fet snorloska på lulemål.

värdegraviditet

(euf) att föda barn åt någon annan. Ordet lanserat av RFSU (2015) som menar att det är ett könsneutralare och mer sakligt korrekt alternativ till surrogatmödraskap.

väre

(dial) lindrig svordom i uttrycket fy väre; usch. Enligt Lundblad/ Josefsson (2021) kommer uttrycket från fy och varde 'bli'.  "I stort motsvarar fy väre det standardspråkliga tvi vale*, där vale också kommer från varde, men där kombinationen rd har blivit l i stället."

värhodda, värtaska

 (slang med dialekt ursprung) Nilsson (1937) har följande förklaring: ”Värhodda, lättsinnig kvinna som går värarna till handa, sköka samma som värtaska, (vär) brud.” Han förtydligar ytterligare genom att nämna hodda (dial); tacka, get, även hadda i Västsverige. Under värtaska förklarar han taska med ”särsk om liderliga kvinnor 1600-t”. Det enda han inte förklarar är ordet värarna, men det kan ha att göra med vär (dial); man. Så har t ex Rietz (1867) värbror (Sml); svåger, egentligen mannens bror. Värarna skulle i så fall stå för mannarna, och sådana brukar man tala om i det militära. Passande med tanke på att Nilssons bok handlar om militärslang. Ett annat vittnesmål kommer från Jämtland, där en 40-årig officer i Östersund på 1950-talet använde väre, vären om värnpliktig, den värnpliktige. Min jämtländske sagesman (f 1929) uppfattade det som en modernisering och förkortning av beväring.

värja

(euf) kuk i form av hugg- och stickvapen. ”Den värjan tar jag aldrig fel på, min älskade, älskade musketör.” (Henricson, Kärlek 11/1969)

värld, världar

(euf) 1 kvinnobröst. Under 1500-talet var kosmiska och geografiska termer för bröst som klot, glober, världar och hemisfärer speciellt omtyckta, enligt Yalom (1999) som citerar Thomas Lodges Rosalynde (1590) och menar att den ”nog kan sägas erbjuda den tidens bästa tvårading om bröst: ’Hennes bröstvårtor är som härlighetens medelpunkt/ Hennes bröst är som himmelskt sköna klot’.”  2 bakdel, ända. 3 i världen om någon som dött. Ett dialektalt uttryck som ännu är i bruk på Åland enligt Svenblad (2008) som tillägger: ”Ordet värld betyder också ursprungligen människoålder och har i sina rötter ett fornsvenskt ord som står för tidsålder”. 4 around the world  är, enligt Silverton (2010) , engelskt  prostitutionsslang för "licking and sucking all over the body". "Slickande och sugande över hela kroppen."

världstoalettdagen

firas årligen den 19 november. World Toilet Organization, som det officiella namnet är, skapades 2001 av FN och blev 2014 en officiell FN-dag. Organisationen vill uppmärksamma den globala sanitetskris som gör att 2 miljarder människor runt om i världen saknar tillgång till toalett och av dessa tvingas ca 700 miljoner utträtta sina behov i det fria. 

värme

(euf) släppa in någon i värmen; låta någon komma till*. ”Snälla Kristin, hörde han Leo vädja därinifrån. Snälla, söta. Släpp in mig i värmen...” (Drougge 2003)

värmeflaska

(sl) en flaska fylld med varmt vatten som man, särskilt förr, när man på vintern hade låg inomhustemperatur, tog med sig i kalla sängar och placerade nere vid fötterna. 1 fitta.  2 prostituerad. 

TILLBAKA TILL TOPPEN