FULA ORDBOKEN

tungför

fornsvenska thungför; tung i sina rörelser, hafvande. Uppgift från Söderwall (1900). Om gravid kvinna som rör sig med svårighet. Ett ålderdomligt ord som i följande 1600-talscitat: ”Hafwande, then som är medh barn, tungför, ’Praegnans’.” (Byrman 1989)

tunggåendes

den kvinna som i skånska Skurup är ”tunggånes” är ”i sista tiden”; gravid i sista stadiet enligt uppgiftlämnerskan (f 1889).

tungknull

se tungsex.

tungkyss

djupkyss där parternas tungor vidrör varandra.  ”Hist.: sedan 1934.”  (SO) Ulf Ellervik berättar i sin bok Äckligt (Fri tanke 2020) att "Den typ av tungkyssar som vi ibland ägnar oss åt finns egentligen bara hos en av våra närmaste släktingar, dvärgschimpansen." Se även kyss.

tunglåten

(åld) gravid kvinna. Finns belagt i SAOB arkiv från början av 1600-talet. 

tungomål

(lmo) knull, enligt  26-årig man.  Språk i t ex tungomålstalande; en form av religiös extas som yttrar sig i att den drabbade talar osammanhängande och till synes helt meningslösa ord. Ordlek om ”mål för tungan”; cunnilingus, fellatio. (se do)

tungrullare

se under kyss.

tungrunk

(sl) 1 cunnilingus*, fellatio*. (se do) ”När Carol kände Normas tunga inuti sig, ökade hon takten i sitt tungrunkande medan upphetsningens starka rysningar gav henne gåshud på ryggen.” (de Ville 1968) 2 tungrunkat; när något är tungt, segt och motigt.

tungsex, tungknull

(sym) förekommer ibland som inslag i förspelet. Mannen och kvinnan för, i tur och ordning, in sina tungor i varandras mun där de eggar upp varandra genom att vispa runt med spetsen. Tungan kan även användas vid knull både i fitta och röv. ”Tungknullning, det var så skönt och romantiskt.” (Lenas Stickan i Närstrid Vanessa 2005)

tungspets

se tunga.

tungstäpp

(sl) tungslick. ”Hade en sån där tok kort jävel en gång som älskade tungstäpp så jag sa åt hon att jag föredrar mitt tilltugg rakat.” (Reverend_Raw i Vilka är de vanligaste felen som killar/tjejer gör i sängen? AlltOmTV 10/1 2003) Se även stäpp.

tungtango

(sl) kyss med dansande tungor. Se också  tungbrottas.

tunna

(sym) 1 nedlåtande om stor och uttjänt fitta. 2 tunnor (svr) t ex fy tunnor tusan (tusen) finns i den senare varianten med hos Bellman (F E nr 17). Andra liknande uttryck hos Bellman är jag ger dig tusan fan, fy tunnor tusan, hut för tunnor tusan och ta mej tunnor tusend. ”Vad för tunnor tusan solskensmarkattor vill ni ha?” (Wallenberg 1781/1960) Se också tunnor.

tunnel

(sl) fitta. ”Mitt kukhår flätades samman med hennes fitthår, svart och rött och till och med en del av min pung sögs in i den där kramande drypande tunneln.” (Brudar är sexgalna 1978) Tåg som vilt tutande och med röken sprutande ur skorstenen rusar in i en tunnel är en ofta använd symbol för ett samlag.

tunnelbanekär

(sl) när någon sitter i tunnelbanan och ser en person han/hon blir blixtkär i. Kärlek vid första ögonkastet som i regel varar i högst några stationer.

tunnellek

ett av flera smeknamn på sexuella lekar mellan föräldrar och barn. I sin De erotiska minoriteterna (1961) skrev läkaren Lars Ullerstam bl a att incest* straffades för hårt. Enligt hans uppfattning ”blir sexuella lekar mellan föräldrar och barn (i småbarnsåldern) allt vanligare hos unga barnfamiljer. I varje fall förekommer sådana hos de flesta av mina vänner. Dessa lekar har alla möjliga smeknamn, och jag kan inte förstå annat än att detta är ett sunt och lyckligt förhållande”. Se även lek, leka.

tunnor

(euf o svr)  Hellquist (1918)  menar att ordet ”etymologiskt inget att skaffa med tunna utan är egentligen samma sak som svenska tunder; fnöske, som är besläktat med tända och sålunda i sin mån bidrog till att stärka edernas svaveldoftande karaktär”. Men några år senare (1929) har Hellquist ändrat sig: ”Knappast såsom man förmodat, en ombildning av tunder; fnöske, utan innehåller plur av tunna såsom måttsord, alltså samma slag som skock i skock millioner o d, varvid vi kunna påminna om Atterbom Lycks ö ’ o millioner [...] skock och tunnor’.”  Stolpe (1979) menar att skock* i vissa sammanhang har räkneordskaraktär och då betyder sextio. ”Skock tunnor tusan!” betyder således sextiotusen tunnor.

tunt, ett skedblad

(sl) ”lös mök* i byxan”; enligt Wiklund (1999) uttryck från Söder i Stockholm på 1940-talet. Lind (2016)  har "tesked löst [en], uttryck för en skvätt avföring som kan medföra vid väderlåtning." Och han jämför med engelskans shart; shit+fart; skit plus fjärt.

Tunte

(ty) feminin bög.

tunttari

finländska och norrländska för bög.

TILLBAKA TILL TOPPEN