ogga, ogge
(sl) orgasm*. ”– Fatta, hon är trettioett och har aldrig fått en ogge med en snubbe,’ sa jag ivrigt i väntan på Hedda analys.” (Lodalen 2003)
(för sl) bög, homosexuell.
(dial) att ”få en ohapping” är, enligt Byrman (1989), i hälsingska Edeby detsamma som att få ett barn utom äktenskapet. Ohapp (dial); olycka.
innebär ett barns (mest pojkars) önskan att ha sexuellt umgänge med förälder av motsatt kön. Något som Sigmund Freud (1856—1939) menar är normalt i barnets utveckling. Sedan 1910 efter namnet på den grekiske sagokungen Oidipus, som dödade sin far och gifte sig med sin mor. Motsvarande begrepp för flickor heter elektrakomplex, en term som den schweiziske psykiatern C G Jung (1875—1961) år 1913 införde i psykoanalysen som synonym till pojkarnas oidipuskomplex. Elektra var i den grekiska mytologin dotter till den mykenske kungen Agamemnon och tillsammans med sin bror Orestes hämnades hon på modern och hennes älskare för att de mördat fadern.
(grekiska oignymi; öppnar och arche; början) mannens första nattliga pollution* (sädesuttömning). Hertoft (1989) menar att det var läkaren Agnete Bræstrup (f 1909) som föreslog namnet som en motpart till kvinnans menarche*, första menstruation. Namnet har inte fått någon spridning. Dessutom, påpekar Hertoft, sker den första pollutionen oftare under masturbation än som nattlig sädesuttömning.
(åld) "icke kär" med hos Swedberg (1720-t).
icke knullbar. ”Han ansåg sin fru vara en helt oknullbar matrona.” (Lundgren 2001) "Det finns aggressiva män som i samma sekund boken gavs ut hörde av sig och förklarade varför det är fullt rimligt att just jag, min fula fan, hör till de oknullbara." (SvD Kultur 23 sept 2018 om Malin Lindroths bok 'Nuckan'.) Se även knullbar och liggbar.
(sl) icke kuk dvs fitta.
fornsvenska oqvedens ordh, oqväms ordh; forndanska oqædens ord. "Otillbörligt ord, oqvädinsord." (Söderwall 1892) som också har afunds oqvädhins ordh; "af afund el. hat föranledt oqvädinsord". Från samma källa: oqvämda ordh; otillbörligt ord, oqvädinsord" och "kallar honom oquämde ordh." (Timmermäns Skrå af 1454. I Småstycken på Forn Svenska. Samlade af G. E. Klemming 1868—1881.) Ordet "hist.: sedan 1285 (stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås).” (SO) Swedberg (1720-t) har oqwädinsord; förtal, onämnbara ord. Möjligen till ett adjektiv med betydelsen som skymfar någon. Därav okväda; förolämpa, håna. I Harrisons historia (SvD Kultur 10 mars 2024) ger Dick Harrison prov på okvädinsord: "Om man kallade någon tikvalp, fegis, trollkona eller hortuta, räknades det som okvädinsord." "Emedan sådant oskickligt väsende ej bör tillåtas, ty bör de bägge, som förklarar att sådant skett i hastighet, och att ingen om den andre vet annat än ära och gott, böta de vardera för ett okvädingsord tre mark. (Karlsson A & A 2017 s 14) Vidare i samma skrift: "Han kom fram till att Svend hade gjort sig skyldig till 'Uquemsordt' och dömde honom till att böta till bonden och konungen, som termen löd när bötessumman delades upp mellan målsägare och stat." (s 33)
om kvinna som trots moraliskt förbud ändå är sexuellt aktiv, t ex en okysk nunna. Fornsvenska okyske, okysker. Enligt NEO ”hist.: sedan 1526”. Även om handling som i följande exempel hos Kirkkunen (1906): ”Alltid finns det till hands någon ’utvecklad’ kamrat, som kan tala orenligheter och göra okyska rörelser.” Ur Laurentius Paulinus Gothus, Ethcæ Christianæ, (1617) citerar vi: ”Kan Dieffwlen okyskhet medh Trolpackorna? Eller Trolkarlar med Dieffwlenom?” Jämför kysk.
(sl) oskuld, jungfru*.
(för sl) rövslickare* (pruttluktare).
(grek) sexuell avvikelse där man tänder på lukter och odörer som kommer från främst kroppens sexuella zoner.
(latin olfacere; lukt och philia; kärlek) att bli sexuellt upphetsad av vissa lukter t ex lukten från partnerns kropp och könsdelar. Se också osfresiolagni, osmolagni.
se oknullbar.
grekiska oligo; lite, få. Låg spermiehalt vid sädesuttömning.
grekiska för konstgjorda fallosar av trä eller läder som redan antikens kvinnor använde för självtillfredsställelse eller vid sexuell samvaro med andra kvinnor. Bruket är tidigast känt från Kina och Japan, där man fortfarande tillverkar de förnämsta konstgjorda fallosarna. ”Viril avgudabild av kokt läder, som kvinnorna från Miletos liksom t ex lesbiska och sedeslösa kvinnor betjänar sig av. Också änkor begagnar sig av dylika.” (Aristofanes, Lysistrate V) ”Men att man på Stiftelsen valt den övergripande beteckningen ’olisbos’, efter den virila avgudabild av kokt läder som kvinnorna från Miletos, men också änkor, lesbiska och andra sedeslösa kvinnor skall ha begagnat sig av enligt Aristofanes.” (Fioretos 2002)
Den amerikanske läkaren Dickinson berättar om ett fall, från 1920-talet, där en viss kroppsdel tjänar som en olisbos: ”Det var exempelvis en patient, som utgjorde ett synnerligen svårlöst problem, då hon uppgav, att hon hade en mängd orgasmer utan att ha retat genitalia på något sätt med fingrarna, låren, kudde eller madrass; slutligen upptäcktes vid ett besök på mottagningen, att hon satt på sin häl.” Se även dildo och godmiché.
(sym) även pipolja, smörjolja. 1 sperma. ” ’Nu har jag haft dej i mej’, säger hon. ’Din rytm, ditt ninja turtleslem, din mjuka tjocka olja, men du, du har inte haft en droppe av mej. Vad säjer du om det’?” (Regnbågspatrullering ur Din Geografi 2006) ”Jag kissade och befriade mig från all den heliga olja med vilken pastorn så rikligen hade smort mig.” (Salten 2009) ”Hon särade på låren och var våt ända upp i ögonen, hon svällde och hennes hår darrade, han oljade handen av hennes olja och några av hennes läppar blev som stora barnansikten i händerna.” (Tunström, Kärlek 3, 1965) 2 oljenivå i ”sticka in ett finger i fittan för att kolla oljenivån”.
(sl) dumpa en oljebanan; skita. Se även banan (4).
(sym) ljudlig fjärt. ”Man visade mig inte ens den hedern att respektera min rang och ställning genom att låta mig gå först i raden utan placerade mig mitt i ledet strax bakom en bredarslad knekt, som inte kunde hålla tätt utan oavbrutet störde mig i mina sorgens tankar genom det oljud han med sin bakdel frambringade.” (Meurling 1976 3:2) Nils Haglund (f 1930) berättar om läraren som gav en gosse anmärkning för ”illaluktande oljud”.